Barnie och coolingen, prs

- Cornelia pratar inte med mig. Hon är skitsur. Säger jag. Med en suck lägger jag huvudet i Teds knä och tittar upp i taket.

"Varför?", jag kommer ut ur badrummet. Tvålsmaken är fortfarande kvar i munnen.

- venne...Säger jag och ler mot Brian. Jag ser direkt vad han gjort i badrummet.
- Tvålsmak, huh? Skrattar jag.

"Nej, inälvor tvättade munnen", jag gör en grimars.
"Tänkte först föreslå att jag eller Ted pratar med henne, men det är en dum idé"

Jag skrattar.
- Inälvor, ännu bättre!
- Jag vet vad Cornelia skulle bli glad av - Teds ursäkt, och kanske en kyss på det!!

"Ha, sure! Lycka till Ted!", jag skrattar. Han gör en hemsk grimars.
"Måste jag?", han ser på Pling.

- Bad? Cornelia är väl söt??? Jag slår vad om att alla killar på Hogwarts är störtkära i henne!! Mumlar jag.

"Ja, men jag ser henne som min syrra", Teddy skrattar.
"Hemskt om… Men jag ska tänka på det, sålänge säger jag förlåt", han reser sig och går ner i sällskapsrummet.

Jag ler.
- Men erkänn att du gillar Cornelia?? Ler jag sedan retsamt åt Brian. Det gör lite ont att fråga och jag vill att han ska säga 'nej, det är dig jag gillar', men vad är sannolikheten liksom?

"Kanske", jag ler lurigt. Jag. Vill. Inte. Säga. Sanningen.
"Kanske inte", säger jag sen.