ORS

"Är det bara du där inne?" Ropar jag genom dörren.

"MMMHHHFFFFPPPP"

"Okej" svarar jag och öppnar dörren och går in.
"Brian. Jag måste prata med dig"

"HHHMMMPPPFFFF", jag ser upp ur kudden, Cornelia.
"Vi ska ju ses ikväll?"

"Men vi struntar i det" säger jag fast bestämd att framföra mitt budskap (?) nu. Bära eller brista, han känner nog inte likadant men det är lika bra att han får reda på det.

Jag sätter mig upp.
"Okej.. Kom sätt dig då", jag pekar på min säng.

Jag går och sätter mig.
"Öh, Brian", det är nu eller aldrig, "jag gillar dig." Nu är det sagt, jag sväljer nervöst.

"Jag gillar dig med... Och det gör Dan med", jag ser mot hans säng. Jag.Kan.Inte.Göra.Så.Mot:Honom De gillar ju varandra, det såg jag ju innan.
Plötsligt kommer jag på att jag sitter med bar överkropp så jag går fram till min garderob. Jag drar på mig en vinröd huvtröja och sätter mig vid Cornelia igen.

"Gör du?" Säger jag förvånat. "Jag vet att dan gillar mig, men jag gillar inte honom, inte på det sättet. Eller, ibland, men dig... Jag är kär i dig." Jag suckar.

"Jag såg ju dig och Dan... Jag är inte dum, han gillar dig", jag ser på hans säng, på hans väska, alla hans saker.