Power (Ett rollspel för alla)

Zeya gick in i klassrummet och satte sig vid en ledig bänk. Hon kände inte för skolan idag, hon ville bara att skoldagen skulle vara över.

Annabeth lägger märke till att Francescas hår är mycket snyggare än förr. Hon ler lite.
"Annabeth."

När Will vaknade var det första han la märke till att pälsen var borta. Han var en människa igen. Lättade brädde han ut sig på sängen och kände sig nöjd.
Han behövde berätta för någon att han skiftade form. Direkt tänkte han på Annabeth. Hon måste vara på lektion nu, för klockan var nästan halv elva. Detta fick bli Wills lediga dag.
Han klädde på sig och gick ut från skolan, och tog en promenad. Snart hamnade han utanför skolans gränser och i en skog.
Där försökte han bli ett djur igen. Han koncentrerade sig hårt på en ekorre, men inget hände. Uppgivet suckade han irriterat, men fortsatte. Precis när han skulle ge upp hörde han ett prasslande i närheten, och han hoppade till. Vinden slet i honom, och en grön färg pulserade i ögonkanten.
Will förstod att han hade förvandlats till något, men först visste han inte vad. Medan prasslandet och knakande av kvistar kom närmre kom han fram till att han var ett träd. Löven var som på en ek, så det var antagligen det han var. Han försökte ruska på sig, och grenarna vevade lite.
Personen som var i närheten stannade.

((Vill någon vara den personen? :3))

((Jag kan, ska bara försöka skriva något vettigt. Lelia får ha håltimme och sticka iväg en stund, ehe...))

((Sorry om jag tvingar dig))

((Skulle precis säga att jag kunde, hahaa xD

Men vad ska jag skriva? .__.))

((Du tvingar mig verkligen inte!! Jag vet inte vad jag ska skriva så det var bara bra!!))

Lelia vaknar. Hon har håltimme nu, direkt. Lite konstigt kanske men hon orkade iknte bry sig. Hon skulle sticka iväg lite idag, kanske bli borta mer en planerat, men skit i det. Hon klär på sig och kammar ut sitt korpsvarta hår. Sen smyger hon ut ur rummet med väskan på axeln och går genom korridorrerna och sedan ut på skolgården. Hon hoppar över grinden och snart är hon i en skog. Ett träd, hon tror det är en ek, vevade på grenarna. Men det var ju vindstilla. Lelia stannar.

Francesca nickar. "Annabeth. Fint. Mer originellt än Anna" säger hon, med rösten nästan tömd på sin vanliga elaka biton. Det känns bra att ha någon att prata med.

Nu börjar Will få panik. Det var en av de andra välsignade, från rektorns tal. Vad ska han göra?
Och hur ska han bli en människa igen?
Förra gången somnade han, men det fungerar inte nu. Han ville prata med flickan framför honom.
Kanske om han försökte kontakta henne på något sätt.
Efter några försök lyckades Träd-Will fälla ett löv över Leila. Han kom på hennes namn efter en stund. Sedan singlade ett till löv ner på hennes axel, och snart regnade löven ner.

Lelia borstade bort ett löv. Men när det började regna ner löv över henne bara stod hon där. Det var något som inte stämde. Hon tittar sig fågande omkring. Alla löv kom från eken. Hon började sakta gå mot trädet.