Skriva av sig-tråden

Vart hittar man fina vänner? ;O

USH.
Skulle ringa till sjukgymnasten och boka ny tid eftersom jag har annat som krockar och det ändå är en dålig dag att ha på men NEJDÅ.
Inget svar.

Jag hatar att ringa till sånna ställen och när jag väl gör det så får jag inget jävla svar.

Där du minst väntar det ♥

Förlåt.
Jag tänker säga det om och om igen tills du förlåter mig. Jag vill inte att det ska vara så här, även fast det kanske känns som att jag vill det så vill jag det verkligen inte! Jag är inte glad på grund av det, jag är ledsen, fucking ledsen.

Åh är så jäkla glad att jag har så underbara vänner. Jag fick en panikattack innan i skolan och min vän satt med mig hela tiden och försökte lugna mig, hon lämnade inte min sida. Senare skulle jag ha hemkunskap och hon ha svenska så jag fick gå. Fick panik igen p.g.a att jag fick en attack och gissa vad, en annan vän (heh han som jag eh....gillar?) var den enda som var genuint orolig för mig och hjälpte mig genom det ♥

Jag stör mig så mycket på människor som tar allt för givet. Personer som får ALLT serverat på fat av sina föräldrar, som inte ens lägger en tanke på hur bra de har det eller hur mycket föräldrarna sliter. Jobbar 8 timmar, kommer hem, hämtar barn på dagis/skolor, gör mat, ställer in i diskmaskinen, tvättar, dammsuger, hänger upp tvätt, ser till att vi får på oss pyjamas, borstar tänderna, nattar oss för att sedan gå och sätta sig vid en dator och betala räkningar. Kanske anmäla dig till någon rolig fritidsaktivitet? Eller söka upp den där saken på internet, som du så gärna vill ha.

Eller om man ska ha... hm, kläder. Då betalar vissa föräldrar, de köper era mobiler, datorer, kanske en iPad? Och vad gör NI för dem? Jo, ni ger dem en julklapp för hundra spänn och de pengarna har ni FÅTT av era föräldrar, ni har inte ens skrapat ihop det själv.

Ni får gå i skolan vilket ni ska vara oändligt tacksamma för. Ni har ett hus, ni har allt möjligt! Ni har fina rum osv.

Det hade kunnat vara MYCKET värre. Så illa som vi inte ens kan tänka oss. Vissa får 1 julklapp. Och det är en kram. Vad får ni? Saker för typ 5000 spänn. Herregud, och ni går ändå och säger "Den där vill jag ha. Jag har frågat mamma om jag kan få den" alltså usch. Hoppas hon säger NEJ. Ett fett nej. För att komma någon vart i livet måste man kunna ta nej. För det är så vi kommer vidare. Alltså usch, ni får för tusan 300 kr i månadspeng PLUS kläder, smink, tidningar, godis och jättemycket mer.
Oförskämda ungar.

Vet ni vad jag gav min farsa i julklapp? Jag ska dammsuga hela huset, hänga upp tvätt, ställa in ALLT i diskmaskin och att jag ska laga lunch + middag en dag. JAG skulle bli mycket gladare för det än massor av saker. Den tiden är värdefull, då får min pappa tid att göra vad han vill. Allt handlar inte om saker. Ta inte för givet att allt alltid kommer bli serverat på fat.

Du ska åka till Italien i TRE VECKOR i sommar och du klagar för att ni ska åka bil i tre timmar på din födelsedag för att komma till ett lyxhotell. Vad klagar du över? Barn i andra länder och världsdelar kanske måste ta hand om sina syskon, ta hand om sysslor hemma, hämta vatten osv, på SIN FÖDELSEDAG.
Herregud. Kan du inte stanna upp 1 sekund och titta vad du har omkring dig och inse vilket fantastiskt liv du lever. Du ska på konserter i sommar, visserligen tillsammans med mig, men jag betalar mina biljetter själv till skillnad från dig. Du får guldkortet på Gröna Lund. Jag med, men jag får det i julklapp. Du får det serverat någon random liten torsdag bara för att du ska ha lite roligt i sommar.

Inser du hur rackarns mycket dina föräldrar spenderar på dig? Både pengar & tid/kärlek. Bli mer tacksam girl & snälla inse att allt inte är som du tror. För dig är livet glammy och glossy. Du vill bli något. Ett namn. Ett namn som folk känner igen över hela världen. Då får du börja KÄMPA lite för vad du vill ha. go girl, dina föräldrar kanske står där och pushar dig nu, ta chansen innan det är försent och de står där panka och helt utan tid för att du tar upp all tid.
Herregud, vad är det med vissa folk?

Den här texten är riktad till en tjej i min närhet som får ALLT. Och tro mig, jag vet väldigt mycket om henne. Hennes familj bråkar inte, hennes föräldrar kan inte ens bli sura på henne. Och hon brukar säga till mig när vi är hemma här och har ätit mat "Men vadå? Tar du undan tallriken. Det där fixar väl dina föräldrar?". URSÄKTA? Ska de få skrapa undan all skit jag häller framför dem eller what? Hon inser nog inte hur neeeeeeedrans jobbig hon är.

Det är jag helt säker på att du gör.

Jag. Vet. Inte.

Jag vet inte vad jag vill med mitt liv längre. är jag lär i honom? nej jag vet inte. Förmodligen inte. Men hatar det faktum att han har en ny pojkvän. För pojkvännen verkar så fel. Så jävla fel. Jag dömer aldrig folk men den här människan verkar så fel. Jag vill bara att han ska vara lycklig. Trots att vi inte är vänner. Trots att vi aldrig någonsin pratat. Fuck. Helvetes jävla skit. Hatar mig själv för att jag bryr mig. Hatar honom för att han får mig att bry mig. Jag känner honom inte ens. Men jag är inte kär. Det vet jag. Men vad är det då?

Åh, förresten jag har fått diagnosen depression "på riktigt nu"