Life - Lupple & Medi PRS

"Det skulle vara skönt." Hon nickade och satte sig upp och lade huvudet på sned.
"Har du något te man kan dricka för att dämpa den värsta smärtan? Jag borde göra som min mormor. Hon var så emot piller." Hon log svagt.

Läkaren log och rättade till hennes tröja, hjälpsamt. " Absolut, Gabriel kan hjälpa dig att finna ingredienserna. Det bästa är att plocka bladen direkt från naturen och sedan koka dem. "Log hon vänligt och reste sig upp för att illustrera övningar efter att ha lagt fram ett papper med bilder på hur man gjorde.

"Då får jag be honom göra det." Hon log tacksamt.
"Jag får tacka för hjälpen. Ni är verkligen godhjärtad." Hon reste sig mödosamt och log.
"Vill ni ha en kaka kanske?"

"Ja tack gärna. "Log hon och Gabriel släppte taget om Rose som skyndade dit och klättrade upp på stolen för att också nå kakorna.

Hon tog sig fram och norpade två kakor och gav den ena till Gabriel.
"Så varsågod. En ny bakad kaka." Hon log stort.
"Jag behöver lite örtblad. För smärta." Sa hon snabbt.

Gabriel tog emot den och log tacksamt medan läkaren tackade med en lätt nigning innan hon begav sig ut från huset. Gabriel log. "Örtblad, huh?" Log han. "Vi kan ta med det påväg hem till dig. " Sa han ärligt.

"Då kan du koka dem för du vet säkert hur man gör." Hon lade huvudet å sned.
"Ibland blir väktare sjuka med." Hon åt av kaka och log.
"Jag tror dina kramar hjälpte kakorna att bli godare." Gon såg på Rose och log mjukt.

Gabriel nickade leendes. "Jag kan koka dem. "Log han och tog ett bett av kakan. Den var väldigt god. Rose log glatt. " Mm jag med. "Viskade hon och fortsatte att tugga på sin kaka.

Hon såg på Gabriel och palde ner kakorna i några påsar och såg sedan på Rose.
"Ska vi gå hem till farmor sen så hon kan få hälsa på mig?"

Rose log glatt och tog hennes hand. "Vi går nu. "Ropade hon lyckligt och började att dra med henne mot dörren med all sin kraft.