De utvalda

Ethan började också äta och log åt Sonja mellan tuggorna.
"Sonja! Kom genast hit!" hördes en barsk mansröst och Sonja rusade skrämt iväg mot rösten. Ethan såg efter henne, troligtvis hennes far...

Eletha stelnade till vid rösten, hon kände igen den så väl, men det kunde väl inte vara möjligt här? Hon såg upp och såg en tjock man med kraftigt rött hår och skägg komma emot flickan, ilsket.

Mannen tog tag i Sonjas underarm så att man såg hur den vitnade. "Vad fan har du varit?" väste han ilsket och drog hårt med sig flickan.
Ethan ville väldigt gärna resa sig och säga åt mannen att vara snäll mot henne, men det hade han inte riktigt rätt till...han var bara kund.
"Eletha?" frågade han försiktigt då han såg på henne.

Eletha struntade i Ethans ord och ställde sig upp. Hon gick fram till dem och slog till mannen, hennes far med ett kraftigt slag över käken. "Släpp henne." väste hon argt med brinnande ögon. Hon hade varit fem år då de skiljdes men mindes precis hur han var och han hade inte förändrats ett dugg.

Ethan reste sig en aning chockat upp och skyndade fram till Eletha och la en hand på hennes axel. "Eletha".
Mannen tittade också chockat på Eletha och bleknade. "Du...".

"Så du har fortsatt med att slå dina barn? För att visa din styrka och makt kanske? Det är patetiskt." svor Eletha fram mot mannen och brydde sig inte i Ethan för denna stund. "Eletha." sa mannen men höll sig undan, rädd för sin egen dotter och den styrka hon ägde.

Ethan la sin andra hand på hennes andra axel. Vem mannen var slog honom nu. Hennes far..Han fylldes också av en ilska mot handen och var snabb med att fösa den lilla flickan bakom sig.
"Eletha...vi går" sa han tyst.

"Du lämnar henne ifred annars slår jag ihjäl dig." väser hon med ilska och tar flickan i handen innan hon nickar åt Ethan och styr stegen ut, hon visste inte vad hon skulle göra men flickan.....Sonja....hennes halvsyster kunde inte stanna här.

(Wow så jag blandade ihop ord i inlägget över xD Ilska mot handen...)

Mannen stod chockat kvar och stirrade efter de. "Hey! Ni kan inte bara ta henne!" ropade han tillsist och började gå efter. Husmodern kom ut och flickan vände sig mot henne. "Mor..".
Ethan var snabbt efter, osäker på vad Eletha gjorde.

(Hahaha xD älskade att han var arg på handen ♥ )

Eletha satte sig darrande ner på lutad mot väggen, hon kunde inte ta flickan därifrån. Eller hon kunde om inte modern hade funnits där, varför var en sådan underbar kvinna ihop med hennes far? Eletha släppte flickan osäker på vad hon skulle göra, hon ville slå ihjäl fadern allra minst, men då skulle de andra två kanske inte klara sig?