Life - Lupple & Medi PRS

"Jag lovar..." Hon kom efter och Molly stoppade in en bit tomat i munnen.
"Åh ska jag få det här?" Hon log mot henne.
"Men det är ju pärlor här. Det går ju inte... Hmmm ska jag sätta in dem på mig? Nä det här är inte mina... Är det möjligen dina?"

Rose fnissade förtjust. "Hur många har du?" Undrade hon med stora ögon och nickade sedan stolt. "Mina." Sa hon glatt. Hon visade hur många det var på fingrarna igen.

"Jag har kanske 150? Eller mer." Molly log och nickade.
"Det är ju många. Så duktig du är. Vilken är din nyaste?" Frågade hon ömt.

"Wow. " Sa Rose med stora ögon och studerade sina pärlor. "Den. " Sa hon stolt och visade upp den hon fått när hon fyllt år.

"Så du har precis fyllt år? Och Gabriel har inte sagt något?" Hon låtsades se arg ut.
"Så va ska man göra då?"

Hon lipade mot Gabriel men såg på pärlorna. "Senaste i mitten." Viskade hon. "Är det inte så?" Undrade hon oroligt. "Kanske den gamlaste först." Viskade hon fundersamt.

"Du har så rätt. De älsta först." Hon skrattade och tog upp hennes vargpärla.
"Su du blev varg innan du fyllde 5?" Frågade hon mjukt.

Hon såg på henne och log mjukt. "Ja men Gabriel säger att jag måste dricka äckligt te innan fullmånen och han måste hjälpa mig. Annars gör det så ont." Viskade hon och höll upp sin hand och koncentrerade sig men det blev ingen tass.

"Han säger så mycket skit ibland men det är bra te." Hon log och log.
"Men du är ju så ung. Jag är så stolt över dig!"

Hon suckade lite. "Men ingen vill vara min kompis." Suckade hon sorgset. "Dom säger att jag är konstig." Viskade hon och satte sig i Olivias knä.