Life - Lupple & Medi PRS

Olivia såg på dem och svalde.
"Har det inget med.." Hon avslutade och kände sig genast hemsk. Hon var knappast könsmogen. Var inte hon bara 4 år?
Hon såg genast rädd ut.
"Oh nej"

Gabriel såg på henne med ett mjukt leende. "Finns olika forskningar på det där. Helt ärligt vet man inte riktigt." Suckade han och smekte hennes kind sakta. "Så hon har ju fruktansvärda smärtor på fullmåne, eftersom hon inte kan skifta själv. Så jag får ju hjälpa henne." Suckade han.

"Det är inte det... Kan hon vara kvinna redan? Blöder?" Viskade Olivia och Wendy såg på Gabriel.
"Oh det tänkte jag inte på." Viskade hon tyst. Molly satte handen för munnen.

Gabriel funderade lite. För vissa fungerade det ju så. Att de sakerna hörde ihop för andra var det inte så. Mel hade ju börjat blöda långt innan hon blev varg. "Men det hör inte alltid ihop. Oftast gör det ju det. Men inte för alla." Han rynkade på pannan. Borde inte Rose berättat för någon om så var fallet? "Hon är ju för liten för det." Sa han oroligt. Han hade redan oroat sig för henne, nu oroade han sig ännu mer.

"Jag kan prata med henne om det." Olivia såg på henne och suckade.
"Jag kan ta det försiktigt." Viskade hon och Molly såg på Gabriel.
"Jag ger Olivia det faktiskt. Hon kanske tar det försiktigt." Viskade hon och nickade sedan.

Gabriel såg på dem. "Ja jag tänker då inte hindra Olivia från att prata om det där." Sa han ärligt. "Men jag tror inte hon kan svara dig. Vad vet hon om sånt? " Sa han ärligt.

"Man får ta det försiktigt." Sa hon och log ömt.
"Fråga rätt." Sa hon sedan och försvann upp. Hon letade efter Rose.
"Rose?" Visakde Olivia.

( Vad ska svaret vara? )

Gabriel såg på Wendy. "Om så fallet så...vad gör man då?" Sa han sorgset. Hon hade ju egna barn.

Rose tittade upp från boken hon tittade i och log stort. "Olivia." Tjöt hon glatt och höll ut armarna mot henne.

(oh vet inte.. va tycker du?)

"Man köper bindor." Sa hon och suckade.
"Håller henne borta från hanor och slår ihjäl dem som ger sig på henne på det sättet."

Hon tog henne i famnen och kramade henne mjukt.
"Rose... Jag har en fråga..." Viskade hon och satte sig på hennes säng.

( Jag vet inte, känns ju rimligt att de ska höra ihop men samtidigt stackars Rose )

Gabriel drog händerna igenom håret. Pärlorna rasslade och han suckade tungt. "Jo självfallet." Svarade han på den biten.

Rose smekte henne mjukt över kinden. "Du luktar...gott." Log hon glatt.