Life - Lupple & Medi PRS

Ethan hade visat Frej mer spel men nu såg han på Olivia.
"Det är så vackert. Olivia låt Mi köra dig i hennes bil. Frej kan ta Olivias bil antar jag?"

Frej såg på Olivia, nog kände han att hon doftade väldigt gott och han skrattade lågt. "Du är helt gudomlig." Flinade han. "Absolut. Jag kan köra din tillbaka." Log han mot Olivia.

"Då åker vi. Jag tror det är påväg. Alltså middagen ska tillagas nu." Hon kände hur magen skrek.
"Jag är utsvulten."

Mi ledde ut henne i sin bil. Hon hade lånat henne en underbart vacker klänning som lyfte fram hennes ögon och började snart att köra när de båda satt i den.

"Han kommer hoppa på dig." Sa hon och skrattade.
"Du har ju tagit fram allt." Hon såg sedan på sina naglar.
"Helt makalöst att du fick de så vackra. Du får gärna göra dem sen med."

Hon flinade lite. "Åh nej då." Sa hon lugnt. "Jag kan göra dina naglar." Log hon lugnt. "Han kommer att vara varg. När vi kommer dit." Sa hon ärligt.

"Jag vill att du gör mina naglar till mitt bröllop." Hon såg på henne och nickade.
"Synd jag vill höra honom säga sin förlåtelse."

Mistril nickade sakta. "Inga problem." Log hon för att sedan skratta lågt. "Den kommer nog synas." Sa hon och svängde in på Olivias väg.

"Ja det kommer det " hon såg på henne
"Jag är glad att jag har dig" sa hon och log

Mistril log ömt. "Och Olivia. Kom ihåg. Jag har plats. Om det blir för mycket folk, flytta över några till mig." Viskade hon ömt innan hon parkerade på uppfarten. Gabriel hade stannat upp och såg mot bilen. Där var hon, oskadd.