PRS Lupple & Medi

"Redan på väg." Han började springa och snart var han i huset igen och såg på sin far.
"Jag är tillbaka." Han sjönk ner i soffan.

Willow vaknade till och såg upp på Dorian och släppte hans hand.
"Du kunde tagit dig loss Dorian." Hon masserade sin nacke och kved till. Hon hade glömt att hon hade ett sår där och satte sig upp och satte händerna för ansiktet.
"Kan jag få ett glas vatten eller saft?"

Lathan nickade sakta och såg på sin son när han kom dit. Han omfamnade honom och studerade honom.
"Var det bara lappen han hade lämnat? Var något förstört? Några andra spår. Berätta allt du såg." Sa Lathan allvarligt och stängde dörren omkring dem.

Dorian såg på Willow och svalde hårt.
"Jag tänkte inte på det. Förlåt jag driftade bort." Sa han men reste sig upp.
"Såklart. " Sa han sedan och sökte igenom rummet och studerade korsen på alla fönster innan han gick ned och hämtade ett vattenglas och ett glas saft till henne. Han hörde Lathans och Tristans diskussion men bara bitar av den för att bli orolig innan han gick snabbt upp till henne och ställde båda glasen hos henne. Satte sig och lyssnade intensivt.

"Jag lyfte bara in sakerna i kylen och på spisen låg det här."
Hon tog fram mobilen och visade på en bild. Ett huvud och han ryste.
"Jag gick sen till det förgångna kapellet är där altaret var och där låg offerklänningen med lappen att vi skulle vara beredda." Han såg på honom.
"Det verkar som han vill ha henne "

"Tack så mycket." Hon tog emot glassen och satte ner dem.
"Jag visste inte att jag skulle få båda." Hon log och började dricka.

Lathan studerade bilden noggrant och nickade.
" Det är vår festplanerare. " Sa han och slog med fingrarna mot bordet.
"Han måste ha folk på insidan." Konstaterade han och nickade åt hans vidare förklaring.
"Självfallet vill han henne. Han vill bli mäktigare. Frågan är ifall han kommer göra som Dorian tror att försöka ta henne efter ceremonin eller om han tänker göra det före och sedan genomföra ceremonin själv.
Eller kanske mitt i. Försöka ta kontroll över ceremonin. Vi kan garantera att han eller någon nära honom kommer vara där. Men eftersom hans båda försök att återta henne har misslyckats borde han försöka vara där i egen hög person nästa gång för att säkerställa att jobbet blir gjort." Mumlade Lathan.
" Alexander." Sa han allvarligt och Alexander var snart där inne och satte sig.

Dorian nickade sakta över hennes ord.
" Du får allt du vill ha." Sa han lågt, lite ofokuserad eftersom hans fokus låg på nedervåningen. Han hörde varje ord och började själv fundera. Vad var Lucifers plan?
Han försökte tänka som Lucifer men bortsåg den idén kvickt. Han ville inte börja tänka i så mörka banor. Inte igen.

"Jag vet inte far." Tristan såg på honom och han skakade på huvudet.
"Ska vi göra något med Willow? Kanske säkra hennes band med Dorian eller?" Han reste sig och såg på Alexander.
"Alexander."

"Allt jag vill ha va?" Hon log och ställde bort glaset och tog hans hand.
"Kan jag få dig?" Hon skrattade mjukt och såg upp på honom.

Lathan tittade upp och suckade.
"Vi behöver säkra henne. Vi behöver binda fast henne med Dorian så att ingen kan ta henne. Men det är inte möjligt." Muttrade han och såg på Tristan.
"Hur menar du säkra hennes band?" Sa han nyfiket.
Alexander nickade som ett hej.
" Jag håller med om att vi behöver säkra Willow. Frågan är om vi ska göra huset hennes redan innan balen. Då kan vi kontrollera vilka som kommer in? Göra ceremonin mindre. Bara vi i familjen? Vi måste komma på en plan. " Sa Alexander allvarligt.

Dorian kände hennes hand och skrattade lågt och gav henne fokuset igen av hennes fråga.
"Få mig? Jag vet inte om jag är något man kan ge. Men kanske. Beror på vad du har i tanken." Flinade han och kramade hennes hand försiktigt.

Han suckade och visade en bild på en brudklänning.
"Denna låg på hennes säng." Han var allvarlig.
"Jag vet inte vad han vill men jag gillar inte tanken på att ha nära vänner nära henne alls." Han såg på Alexander.
"Att dom gifter sig."

Hon drog ner honom och lade armarna om honom och log.
"Såhär." Hon skrattade.
"Kan du ha parfym imorgon? Jag tror jag skulle bli galen idig och aldrig lämna din sida."

Lathan tittade på bilden och skakade på huvudet.
"Han har en plan. Han har alltid en plan. Men brudklänning. Hans tanke kan inte ha med bröllop och göra. " Mumlade Lathan och Alexander skakade på huvudet.
"Att dom gifter sig är bara en mänsklig förbindelse. Jag vet inte hur det skulle skydda henne." Sa Alexander allvarligt och tittade på Tristan.
"Han och Dorian var väldigt nära när Dorian var yngre. När vi fortfarande hade kontakt med honom. Vill han åt Dorian genom Willow? Vill han komma åt mig, eller dig Alexander genom båda dom? Om han ville åt mig exempelvis skulle han riktat in sig på hela min familj inte bara Dorian." Sa Lathan allvarligt.

Dorian följde med ned och skrattade tyst av hennes kommentar och omfamnade henne han också. Han hörde varje ord och han blev mer och mer orolig.
"Parfym? Visst." Viskade han och slöt ögonen i hopp om att höra bättre eller kanske förstå allting.

"Titulerade han inte Willow som sin brud? Han vill gifta sig med henne far. Göra sig mäktig och hålla henne nära sig." Han såg på honom med oro.
"Jag är riktigt orolig men vi kan inte slå av balen nu. Det är för sent." Tristan suckade frustrerat och såg på sin far.
"Om vi tar något beslut så är det du som säger det till henne."

Hon log och lutade ansiktet mot hans och kysste hans kind.
"Tack och imorgon ska vi dansa tills benen går av." Viskade hon och lekte med hans hår.

Lathan nickade sakta.
"Jo det gjorde han, men det betyder inte att han vill ha henne som sin. Min uppfattning är att hans hjärta alltid har tillhört någon annan. " Sa Lathan lågt.
"Precis, han vill ha henne nära men inte som sin." Sa Alexander och såg på Tristan.
"Bal eller inte, vi behöver genomföra ceremonin- utan den kommer Willow bara bli sämre och sämre.
Lathan nickade sakta.
"Självfallet kommer jag prata med henne men vi har inte tagit något beslut ännu." Sa Lathan skarpt och slöt ögonen och försökte åka tillbaka i tiden i sina minnen. Försökte finna en ledtråd till vad motivet var.

Dorian nickade sakta.
"Mhm." Mumlade han och kände hennes fingrar i sitt hår och han älskade det men han precis som dem där nere försökte lista ut Lucifers motiv.
Det var sant att han varit nära Lucifer, i alla fall i hans ögon och andras ögon så borde han veta hans motiv? Eller var det mer troligt att Alexander och Lathan skulle förstå hans motiv?