Life - Lupple & Medi PRS

"Sant. Det är nog den bästa." sa hon och suckade. Annars kan vi ta...." Hon tittade genom alla och såg på henne med ett leende.


"Så vill du se dig om?" Ethan åt av sin efterrätt.

"Vilken?" Frågade Mi lugnt.

Frej såg på honom och åt upp sin efterrätt. Det var väldigt god mat här. "Jo det vore coolt." Sa han ärligt.

Hon såg på henne.
"Vi kan ha vargen som betyder: Kom Gabriel är ett svin. Bomben: Jag är rädd att jag kommer skada mig eller Gabriel kommer skada mig. Sen kanske Naglarna att jag är så upprörd att jag bill ha spa?" Frågade hon.

"Men då går vi och kollar runt."

Mistril tittade på emojisarna. Memorerade deras betydelse och nickade. "Låter bra." Log hon.

Frej reste sig upp för att följa med Ethan runt.

Hon såg på henne.
"Vi gör en note i mobilerna. och så kan vi veta." Sa hon och började skriva och såg sedan på henne.

Han började berätta och visade med handen.
"Jag har bott här i några år nu men det känns som hemma."

Mistril log. "Jag minns dem." Log hon och pekade på sitt huvud.

Frej lyssnade intresserat och tittade sig omkring.

"Sen kanske vi får ha fullmånen som kodnamn? Att jag har en hel pack på mig?" Sa hon och fnissade.

"Mi har sagt så mycket saker. berättat om stammen för mig. Alltså innan Gabriels föräldrar fanns." Sa han och log.

Hon skrattade roat. "Det kommer inte hända, men om du skriver den så kommer jag som blixten." Flinade hon.

Frej log snett. "Så du kan en del om vår historia?" Undrade han nyfiket.

"Det uppskattar jag. Jag kanske måste komma under fullmånen för säkerhetensskull." Sa hon tyst.

"Ja lite grann. Det är väldigt intressant faktiskt." Han nickade sedan.

Mistril log mjukt. "Om du känner dig osäker med Gabriel så ska du kanske inte gifta dig med honom." Sa hon ömt.

Frej flinade lite. "Jo den är...färggrann kan man väl säga." Log han. "Berätta något du lärt dig." Bad han.