Förändrad värld Lupple & Medi

Rafael stod utanför rummet med fången och väntade in Theo. Det var hans fånge. Han skulle få leda.

Han kom ner och suckade.
"Förlåt att jag var sen. Aurora." Sa han lugnt och såg på mannen som låg och ålade sig.
"Ligg stilla.." Sa han trött.

Rafael nickade sakta. " Jag hörde." Sa han lugnt. " Jag följer dig denna gång. " Log Rafael och klev in i rummet efter Theo. Mannen hade stannat upp direkt vid befallningen.

Theo log ömt och gick fram.
"Vet du varför du är här?" Frågade han lent och lade huvudet på sned.

Rafael lutade sig bakåt mot en vägg och korsade armarna över bröstet och studerade scenen och den fruktansvärt patetiska människa i deras cell. Han hade börjat föreslå pengar för sin egen befrielse i ren och skär panik.

Theo log ömt och såg på honom.
"Du tror vi vill ha pengar? Vi har mer pengar än du och mer där till. Du kommer aldrig få lika mycket som oss." Sa han och nickade mot britsen.
"Vill du försöka igen? Varför är du här?"

Mannen såg sig förvirrat omkring. "Jag vet inte. " Gnällde han. " Om det är ett prank Sebbe så dödar jag dig." Skrek han sedan argt och såg sig omkring som om någon skulle hoppa fram och skrika bu. Rafael skrattade kallt till. "Du är så patetisk. " Suckade han och såg mot sin bror. " Kan vi bara få det överstökat? Han är urtråkig. " Klagade han. Vilket fick önskad effekt på mannen. "Jag har kvinnor, fria att göra vad ni vill med." Fortsatte han köpslå.

Theodore såg på honom och lade huvudet på sned medan han höjde ett ögonbryn.
"Sebbe? Vem är det? Vet du det kära broder?" Han såg på Rafael och skrattade sedan igen och skakade på huvudet.
"Vi har allt vi behöver dock... Försök igen.." Sa han och log ömt.

Rafael flinade roat. " Ingen aning. Säkert någon lika patetisk som han där. " Sa han tankfullt och flinade lite. " Nej nej, jag är intresserad av dessa kvinnor. Vart är dem?" Undrade han och mannen började ivrigt beskriva vägen. Det var någonstans i deras jaktmarker. " Hm, men det är klart. Jag har just nu tillräckligt för mig så svara på min brors frågor. " Sa Rafael lugnt och mannen började rycka i gallret och försöka ta sig ut.

Han log ömt mot mannen igen.
"Vill du inte ens försöka varför du är här? Tänk efter? Du har sårat många men nu har du skadat en nära mig..." Sa han och nickade.