Life - Lupple & Medi PRS

"Jag behöver rymma från Gabriel i någon timme. Huset är överbefolkat och jag kan inte tänka klart..." Sa hon sorgset.

Mistril nickade sakta. "Jag förstår. Du har alltid rätt till att få andrum här." Log hon mjukt.

Hon såg på honom och nickade. Lade armarna om henne.
"Så vad sägs som att se på lite ringar? Så en av oss blir nöjda?"

Mistril log ömt. Kramade henne mjukt. "Kom så ska du få se." Log hon och tog hennes hand och ledde upp henne till sitt rum med alla smycken. De var i vackra garderober. Hon drog ut några byrålådor med massa olika ringar. "Bara att välja." Log hon.

Hon vinkade till Frej.
"Vi sed." Sa hon och log stort. Såg på alla ringar och såg sedan på henne.
"Kanske en grön? Eftersom jag hade ett tema förut. Gabriels förlovningspärla är grön."

Frej satte sig i en fåtölj och plockade upp en bok och började läsa den.

Mi nickade leendes. "Det är en jättebra idé." Log hon. Stängde några lådor och öppnade några andra. "Här har du mer gröna." Log hon.

Ethan såg på honom och lade huvudet på sned.
"Hon verkar ganska upprörd. Har jag fel om det?"


Hon såg på henne och log sedan.
"Du får välja ut några. Du har nog bättre syn på sådant än mig." Sa hon sedan.
"Vilken tror du skulle passa mig?"

Frej stängde boken. Den var ganska svår att läsa. Han tittade på Ethan och nickade. "Väldigt mycket. Gabriel uttryckte sig väldigt dumt." Sa han ärligt.

Mi skrattade lågt och studerade henne en stund innan hon varsamt plockade fram en vacker ring med en grön, vacker sten. "Den?" Log hon.

"Jo jag kan tänka mig det." Han såg på honom.
"Vill du ha något att äta? Jag tror köket har fixat lunch." Sa han mjukt.

Hon tog den och provade. Den satt så bra på henne och hon nickade.
"Då är jag ju tekniskt sett gift med dig."

Frej log. "Jag kan absolut äta." Sa han ärligt och reste sig upp. "Är det inte lite ensamt i det här stora slottet?" Undrade han mjukt.

Mistril skrattade lågt. "Åh Olivia." Flinade hon roat. "Den passar dig. Behåll den." Log hon.