Life - Lupple & Medi PRS

"Tusan." sa hon och tog en kaka och började knapra på den.
"Men ni får väl inte gå in på Mis område bara så där...?" Frågade hon och smakade på teet och såg på honom.
"Det här teet är inte köpt. Det har en helt annan arom."

Frej såg på henne och funderade lite. "Nja, det är snarare så att vi inte vill dit. " Sa han ärligt. "Om du vill komma bort så gå till älvorna. Dit kan vi inte gå." Sa han ärligt. "nej det är gjort." Log han.

Hon log ömt.
"Ja Älvorna kanske. De har ju varmt året om tror jag." Hon såg på honom.
"Men jag ska inte dit nu. Tror du skulle få problem då."

Frej såg på henne. "Han skulle vara arg, men han skulle inte döda mig." Sa han ärligt.

"Jag sa problem inte döda. " Sa hon och skrattade.
"Det är verkligen inte samma sak." Hon drack och suckade.
"Det är gott te. Lugnande som det vore något sömnvarigt i det." Hon rörde det med skeden och blickade sedan upp på honom.
"Jag ska nog bara vara lugn antar jag?"

Han satte sig vid henne och log snett. "Det är kamomill bland annat och sedan massa andra bra örter." Log han.

"Kamomill smakar som en sur socka." Muttrade hon bittert.
"Jag ska nog be om ursäkt till Gabriel."

Han flinade lite. "Men detta är rätt gott va?" Log han för att sedan rycka på axlarna. "Det väljer du, men tänk på att han är under mycket press." Sa han sorgset.

"Smakar som socka sa jag ju." Sa hon och log.
"Jag känner att jag måste be om ursäkt. Att jag ..... borde det som blivande fru. Jag visste inte det här.."

Han nickade sakta. Förstod hur hon menade. "Nej jag förstår att du inte visste det." Sa han stilla.