Skriva av sig-tråden

Säg förlåt någon gång

Nej varför skulle jag?

Vad har fått dig att ogilla henne nu?

Det vet inte du.

Är det här stulet från min dagbok kanske!? Tycker det är såå skönt att vara med killar ibland, de flesta av tjejerna i min närhet är så komplicerade. Det är skitsnack och lögner och bitchblickar och att vara sur och falska människor hit och dit. Med mina killkompisar blir allting så simpelt. De lyssnar, de pratar. Inga krav inga lögner.

Jag har fyra personer i mitt liv som jag känner att de alltid finns där. En är min bästis, hon finns alltid. Alltid.
En annan är en tjej som jag känt i flera år, hon beskyddar mig alltid eller vad man ska säga. Hon står upp för mig när ingen annan vågar och jag vet att jag har henne på min sida.
En av de är en kille jag känt ett ganska bra tag nu. Han får mig alltid att se det fina i allt. Det positiva och så vidare... och den siste är en kille som alltid får mig att skratta, vad som än har hänt.
Detta är de fyra viktigaste personerna i mitt liv, och hälften av de är killar som bor långt bort. (En i Malmö och en i Stockholm). Därför ses vi bara någon gång per år, men vi smsar dock varje dag. Vad tror ni händer så fort jag får ett sms av någon av de? Någon ser och går runt till alla och berättar om mitt ''haff''.

Själva har de ju ingen kontakt med killar de inte nyligen träffat eller träffat på facebook, så de vet ju inte riktigt hur väl jag känner honom? Till exempel en gång så var en av killarna ganska flummig och jag skrev ''Är du hög? xD'' På skoj. Han svarade ''Always, baby, always...'' och i och med att jag har känt honom så länge så blir det ju inget konstigt med det. Men min kompis gick runt till alla och sa ''OMG OLIVIA HAR EN POJKVÄN'' och när jag sa nej sa hon ''MEN HAN KALLADE DIG FÖR BABE ÄR DU VÄRSTA SLAMPAN DÅ ELLER''.


Tackförattnilyssnade.

Men ta inte åt dig iallafall... *gamla vanliga tipsen*. Försök att skratta åt det tillsammans med din kompis!

Det har gått tre och en halv månad sen min pappa dog. Jag har inte direkt fattat det än, jag känner mig bara så bortdomnad. De senaste tre dagarna har jag stannat hemma från skolan, jag har bara varit så trött. Jag har några kompisar som bara 'Kom igen Elsa gå till skolan' och sånt och jag förstår ju att de bara menar väl, men det är så jobbigt. Jag menar jag klarar inte av det. Usch.

Stor kram ♥ finns ifall du behöver prata ♥

*massa miljoner kramar* ♥ finns alltid om du vill prata!

Finns också här om du behöver uggla. ♥
Min mamma dog för många år sedan och det kommer att kännas lättare att leva med det om ett tag, att inte tänka på det lika mycket, även om det aldrig går över.