Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

Mona hörde Milena och rodnade kraftigt och såg ner i gröttallriken värden ställde fram. Hon började äta. Tillslut la sig rodnaden och hon såg upp.

Milena åt nöjt sin mat och såg roat på Niel och Mona varje gång de vågade titta upp. "Jag ska nog ta mig ett bad.." muttrade Niel tyst och gick därifrån.

Mona nickade åt honom. "Gör det du". Hon lutade sig tillvaka och log lite.

Milena skrattade tyst men åt sin frukost utan fler ord. Niel badade länge.

Mona reste sig tillslut. "Jag går ut bara" mumlade hon till Milena och gick ut ur värdshuset. Hon trivdes i sina kläder, hon fick inte lika många blickar, och de mesta blickar nu var undrande, för kvinnor skulle inte ha byxor...

Niel klädde sig sedan och gick ut.

I sin ögonvrå såg Mona en grupp kvinnor vid ett stånd, de kastade blickar på henne ibland och viskade med varandra.
Hon försökte ignorera dem och stannade vid ett stånd med tyger och beundrade för en kort stund alla vackra färger det fanns där.
Då hörde hon steg och vände sig om, kvinnorna var framför henne. En av dem steg fram, och grepp tag i Monas hår. "Du klär dig ju som en man särlingsslyngel, så du kan väl lika gärna se helt ut som en". Hon drog fram en vass liten kniv. Mona försökte slita sig med kunde inte göra mycket då kniven strå för strå sågade igenom håret så att det nästan blev snaggat.

Niel vände sig om och såg efter Mona. "Mona?" frågade han. En grupp kvinnor längre bort skrattade häftigt och stelnade när Niel gick mot dem. Niel såg stumt på Mona, med nu hälften av sitt hår borta. "Ni är ju värre än kungen!" fräste Niel.

Mona såg tillbaka på Niel med tårar i ögonen. Hennes fingrar trevade över sitt hår, istället för att känna långa, mjuka lockar kände hon att det var kort och spretigt.

Niel spände käkarna och la en arm om Mona. "Håll er borta, häxor!!!" fräste han mot kvinnorna.