Johanna and Thalia back in the Hunger Games

"Självklart. Ska han hålla min hand också?" säger Johanna smått sarkastiskt med ett flin. Thresh såg uppriktigt sagt inte värst glad ut över det de sa. Johanna förstod inte varför. Varför skulle han inte vilja hålla hennes hand? Okej, hon förstod varför han inte gillade det de sade, men det var bara så roligt att reta honom.

"Ja, gör det, han kan verkligen behöva det." sa Thalia med allvarlig röst, men hon skämtade och såg smått roat på Thresh som inte alls var road.
Hon ställer från sig brickan och klappar Thresh på huvudet som ett litet barn, "Inte vara sånn nu va?, lilla du, inte vara sur." retas hon med barnslig tillgjord röst och gör sig berädd på att ducka om han ska göra ett anfall mot henne, deras bråk kunde ofta urarta i brottning.

Johanna bara skakar på huvudet åt dem. Sedan såg hon på klockan på väggen. Fem minuter till träningen börjar.
"Vi kanske borde gå, så vi faktiskt kommer i tid. Ni två behöver ju vara ett bra exempel åt småttingarna" hör hon Thresh säga. Johanna flinar, det var perfekt sätt att irritera Thalia. Och även Finnick också då.

Thalias flin försvinner som ett trollslag vid Thresh ord och han går flinande därifrån. Han vet hur han ska irretera och reta henne allt, och få henne på ett illsket humör.
Hon lämnas kvar med Finnick som inte ser så road ut han heller, "Bäst vi går då." säger hon och de letar sig mot lektionssalarna.

Johanna går bestämt emot träningen. Hon vet att Thresh verkar var ytterst stolt över att ha gett igen på Thalia efter det hon sagt. Johanna öppnar dörren till lokalen de skulle vara i, det fanns redan folk därinne. Men de var åtminstone runt Threshs ålder upp till Johannas ålder.

Thalia och Finnick kliver in i klassrummet, men ens tystnar alla och skrämda blickar riktas mot dem. Thalia suckar inombords, hur hade Johanna och Finnick, egentligen ut med det i alla dessa år?

Johanna känner hur blickar riktas emot henne och Thresh. Men inte lika många som på de tidigare lektionerna. Det var ju i alla fall en bra start på träningen.

"Hej på er med." muttrar Thalia surt till dem men Finnick ler, han var bättre på att hantera det än henne och de sätter sig framför dem för att hålla lektion.

Hela träningen går alldeles för snabbt. Att skjuta på måltavlor och sedan träna vapen emot folk man inte kände var rätt roligt. Även om hon vann alla de dueller hon körde, men de i gruppen var faktiskt inte sådär jättedåliga ändå.

Thalia och Finnick undervisade om strategier, om äverlevnad, om vapenteknin, ja om allt som kunde vara värt att veta för att kunna överleva i spelen, i huvudstaden, i krig, eller ja varsomhelst som de inte var van vid.