Minnen från förr (PRS)

Tasha skrattade till och nickade.
"Visst är det så, det lättar på känslorna och rensar nerverna." flinade hon roat mot honom. Ja, hon gillade det och riktiga bråk var också hälsosamt, särskilt med tanke på hur mycket de båda bar inom sig.
Hon följde efter honom och såg sig runt i rummet. Med tanke på hur resten av huset var inrett verkade detta i nyare stil, men mycket litet i jämförelse med det föregående. Rummet var ljust och vackert. Hon gick fram till fönstret och öppnade även det så friskluft kunde strömma in.
"Det här rummet känns knappt att tillhöra samma hus." sa hon men ryckte på axlarna. Mer spännande än så var det inte, bara mer att städa.
Hon såg sig om en sista gång innan hon gick ut och tog nästa dörr, bredvid denna.
"Beredd?" frågar hon leende och trycker ner handtaget. Dörren for upp och rummet de nu kom i var lika stort som det första men med mer maskulina drag. Gardinerna och förhängena om den stora sängen var i mörkgrönt sammet och träet mar i mörk furu.
"Som för en Slytherin. Ungefär såhär har jag föreställt mig ert sällskapsrum och sovsalar." log hon snett och såg på honom.

"Åh ja, mycket hemtrevligt och allt det där", sade Zachary och himlade lite med ögonen. "Mitt rum liknar inte det här på något sätt, mamma insisterar på att allt i huset ska vara vitt och stilrent...hon tror inte på att älta vilket elevhem man tillhör eller brukade tillhöra."
Hans mor var en mycket annorlunda kvinna. Med långt blont hår och samma blåa ögon som hans egna. Den kvinnan följde inga stilregler eller liknande, höll sig till det hon själv föredrog och snörpte bara på munnen så fort någon ifrågasatte hennes val.
"Jag saknar Hogwarts", mumlade han och drog med handen över gardinens mörka sammet för att sedan dra ifrån dem från fönstret. "Och jag saknar min familj, mer än jag vill erkänna. Men de bryr sig säkert ändå inte."
I ljuset såg rummet fortfarande lika dunkelt ut, men det var något som kändes hemvant med det; den mörka färgpaletten, sängen, storleken på det...han kände sig väldigt nostalgiskt då och där men skakade det snabbt av sig samtidigt som han rös till.
"Hur som helst, ska vi fortsätta?" frågade han medan han sköt upp fönstret på vid gavel.

"Åh, det låter ju ändå ganska sunt. Att ens elevhem inte ska avspegla vem man är eller vilka vänner man skaffar." sa hon och nickade.
"Tja du har ju sett mitt rum, det är ju också originellt." hon harklade sig, ville inte tala om det. Hennes rum var inget rum utan en säng i det enda rummet i kåken.
"Jag saknar också Hogwarts, jag längtade alltid dit under sommaren. En plats där jag kände mig fri." hon log och såg sig om i rummet.
"Vill du ha detta som sovrum kan vi städa upp det då vi upptäckt resten av rummen." log hon lätt och de gick ut, tre rum återstod nu.

Zachary höjde ögonbrynen.
"Nej du vet, jag hade tänkt att ta rummet med klänningarna och beslagta hela garderoben", sade han och flinade mot hennes ryggtavla medan han följde henne ut från rummet.
Dörren fick stå öppen, precis som de lämnat alla andra dörrar. Hela huset behövde infiltreras med ny luft, hur svårt det än skulle bli.
"Jag hade tänkt att sätta en krona på huvudet också och leka prinsessa...kan du föreställa dig det?"
Han skrattade till och öppnade nästa dörr på tur. Till skillnad från de andra rummen var det här rummet ett badrum istället för ett sovrum. Allt såg rostigt och gammalt ut, speciellt det pampiga badkaret som stod placerat mitt framför ett smutsigt fönster.
"Det här ser ju väldigt inbjudande och rent ut", sade han sarkastiskt och vände sig mot henne.
"På Hogwarts hade vi ju ändå bara duschar, förutom prefekterna då."

"Gör det, du kommer se så söt ut i klänning och krona." flinade hon åt honom. För hennes del fick han visst ha det även om hon visste att han skämtade.
Badrummet såg inte så inbjudande ut, rostigt och smutsigt och tanken att behöva bada varje gång hon skulle göra sig ren tilltalade henne inte.
"Det är ju bra att vi har badrum och toalett, men jag hade föredragit dusch och mindre rost." sa hon och gick för att öppna fönstret.
Här skulle det inte räcka med vanlig simpel städning.
"Vi borde gå och handla med, rengöringsprodukter och mat." hon undrade om det låg någon magisk lanthandel i närheten. De måste ha starka medel för att göra rent här.
För att öppna fönstret var hon tvungen att kliva på badkarskanten. Det gick bra och fönstret öppnade sig, men det var då hon såg ner i badkaret det hände något. Tasha skrek till, for om och tappade balansen så hon ramlade handlöst ner på golvet och slog bakhuvudet i handfatet med en smäll.
"Fan." fick hon fram något omtöcknad av smällen och det flimrade för hennes ögon då hon drog sig upp till sittande läge. I badkaret låg en alf sovandes, eller ja inte sovandes nu för den såg på dem över badkarskanten.

"Problemet är att jag inte skulle kunna trycka mig in i någon av de där klänningarna, de var nog avsedda för en ganska nätt flicka", sade Zachary fundersamt och sneglade lite på henne när hon steg upp på badkarskanten.
"Är du säker på att det där verkligen är nödvändigt..?" Började han pessimistiskt.
Men innan han fortsätta påpeka henne om vilken dålig idé det var att ställa sig och vingla på en rostig badkarskant, hade hon redan slagit i golvet.
"Se nu där, vad var det jag just sade..", men han tystnade snabbt vid åsynen av ett par stora, glasartade ögon som tittade upp över kanten på karet.
De flackade nervöst från honom till henne. Annars verkade alfen vara i någon slags shock. Den såg gammal ut, öronen nästan hängde på den och skynket den bar var så skitigt att ingen någonsin skulle vilja ta i det.
Han återkom till verkligheten med ett ryck och skyndade fram till Tasha där han satte sig på huk bredvid henne. Blodet sipprade fram från punkten på hennes bakhuvud där hon slagit i. Blod. Det var något han verkligen inte gillade. Hur ironiskt det än lät var han faktiskt livrädd för blod och blev vimmelkantig vid åsynen av det.
Han tog henne under hakan och vände hennes ansikte upp mot sitt eget.
"Överlever du?" frågade han och betraktade henne nervöst i väntan på att hon skulle fokusera sin blick. "Jag visste inte att du var rädd för husalfer."

Tasha mötte hans blick något flyktigt innan hon slöt ögonen.
"Jodå, jag överlever, lite yr bara." svarar hon med lätt slutna ögon och försöker le svagt. Han verkade något nervös? Orolig? Det var fint.
"Jag har varit med om värre, behöver bara lägga något på det." sa hon och försökte ta sig upp men kände sig alltför yrslig för att kunna stå själv.
"Jag är inte rädd för husalfer, hade bara inte förväntat mig att finna en i badkaret, trodde det var en hög med trasor." börjat hon och hör sedan alfen komma mot dem.
"Oh, förlåt miss, var inte Sallys mening att skrämmas. Sally visste inte att ni var här, hörde er, kunde inte tro Sallys tur, nya inflyttade." alfens röst var gammal och raspig som den inte använt på evigheter.

Zachary släppte hennes haka och rätade på sig.
"Du vet att du blöder från huvudet va?", frågade han och kollade vaksamt på henne medan hon försökte ställa sig upp.
Det verkade inte som om det gick hennes väg precis. Han himlade med ögonen och räckte ut en hand mot henne, medan han drog lite på munnen. Hur konstigt det än verkade såg det ganska komiskt ut där hon satt på golvet.
När husalfen talade släppte han Tasha med blicken och betraktade nyfiket den lilla varelsen, ännu en gång. Det var alltså en tjej, eller rättare sagt en tant med tanke på hur gammal hon måste vara. Men med tanke på sina tidigare samtal med husalfer sade han ingenting till henne, som av en ren vana.

Tashas hand gick bak på huvudet.
"Helvette." mumlade hon då hon kände kletiga vätskan blandas med håret och gjorde fingertopparna röda. Hon svor ganska mycket vid sådana situationer om det gällde henne själv eller någon annan. Inte som en fin dam precis.
"Du får hjälpa mig ner till köket så jag kan tvätta." säger hon och räcker henne handen så han kunde dra upp henne på fötter.
"Åh, miss Sally kan tvätta." log alfen och Tasha såg tvekande på den. Var det någon som behövde ett bad var det alfen och dess klädnad.
"Gärna Sally om du vill. Mitt namn är Natasha och detta är Zachary. Vi behöver någonstans att bo, tror du det går här?" frågade hon vänligt och svaret stod nästan att skriva i den gamla alfens ögon. Som om man kunde läsa där vad alfen ville städa och laga mat för dem, hjälpa dem.

Zachary drog upp henne på fötter och placerade en stadig arm runt hennes midja så att hon inte skulle falla igen.
"Ja, Sally kan tvätta", instämde han och undgick att titta på blodet. "Så kan Zachary sätta sig ner och vila huvudet mot bordet ett tag", mumlade han sedan tyst och försökte att inte tänka på blodet.
Det hade hänt ett antal gånger att han svimmade vid åsynen av blod. Konsistensen på det, lukten, färgen...Han avskydde allt som hade med det att göra. Speciellt smaken. Metallisk och salt på samma gång. Han grimaserade och började långsamt och försiktigt leda henne ut från badrummet med husalfen i hälarna på dem.
"Visste du att jag har en fobi not blod?" Frågade han Tasha och log blekt. "Ganska ironiskt eller hur?"