Lost life (PRIVAT)

"Scarlet" han stirrar in i hennes gröna ögon "Rör dig inte" befaller han. Han vänder sig till polisen igen, nu med vildsinta ögon. Han böjer sig snabbt fram och biter hål i hans nacke. Han suger i sig blodet, och på några sekunder är polisen död. Han vänder sig mot Scarlet

Hon ser upp mot honom och nickar. Ser ner och sittter stilla. Hon hör slaffslande ljud och hon kniper ihop ögonen.
"Förlåt" Viskade hon " Hon rörde sig inte utan satt stilla vid eldstaden och skakade lätt av kylan.

Han närmar sig långsamt Scarlet. Han är så hungrig. Han sätter sig på huk framför henne. Han sträcker sig efter hennes hand "Förlåt" säger han lågt innan han biter hennes handled

Scarlet känner hans närvaro och hon piper till när hon känner hans kalla hand om sin egen. Kvider till när han biter och hon ser upp. Men skriker inte, rör sig inte. Bara sitter där och skakar lätt.

Han släpper hennes hand och tittar på henne. Hennes blod var det godaste han smakat. Det krävdes viljestyrka att sluta. Han reser sig häftigt när han inser vad han gjort. Han hade tagit för mycket

Hennes hållning var ihopsjunken och hon drog åt sig handen.
"Du bet mig.." Hon lät trött men lyffte ändå huvudet.
"Varför?" Sakta försökte hon resa sig och vinglade till.

"Tusan" sluddrade hon och slöt ögonen.

Han springer fram till henne och ropar högt på Manfred. Han rynkar pannan, han är väldigt orolig. Han ruskar i henne. "Du får inte somna. Hör du mig? Du får inte somna!" Skriker han förtvivlat

"Sluta skrika" Mumlar hon och ser upp på honom.
"Jag är bara så trött efter det du gjorde.." Hon gnider ena ögat.
"Vad gjorde du egentligen?" Hon försöker ta sig loss.
"Och jag borde inte vara på golvet antar jag..." Ett sorgset utryck lekte på hennes ansikte.

Han håller fast hennes axlar. Manfred kommer igenom dörren. "Blodpåse" säger jag till honom. "Nu!" Han sticker iväg.

Hon lutar huvudet mot hans axel.
"Skrik inte snälla." Viskar Scarlet. Ser upp och ser mot sängen.
"Kan jag få ligga en stund?" Hon pekar mot sängen.