ett gen övermänsklig ( prs

" okej jag skulle redan nu vilja låna en bok men vet inte vilken jag vill låna " sa Haku· Han gick till hyllan med lättläsa böckerna han studerade böckerna· Han ville även veta hur det var med jobb om han kunde få något extra jobb på skolan·
" Jag skulle vilja ha ett extra jobb här på skolan om det går att fixa" sa Haku han såg mot Allixandra·

Allixandra vandrar tillsammans med Haku bort till hyllan längst in i vänster hörn av biblioteket. Det finns runt 450 böcker att välja mellan som är lättlästa.
"Jag skulle vilja ha ett extra jobb här på skolan, om det går att fixa?" frågar Haku och ser på Allixandra som ser tillbaka på honom. Hon funderar ett tag,
"Jag vet inte riktigt vad det kan finnas för arbeten åt dig. Du är ju ny här på akademin men jag kan prata med Storm och se vad hon säger. Du kanske kan få arbeta här på biblioteket några timmar i veckan. Skulle du vilja det ifall jag kan ordna det?" avslutar Allixandra med och ser frågande på Haku, hon läser sällan människors tankar om inte situationen kräver det.

" ja gärna jag kan städa biblioteket och stortera böckerna och andra småjobb i biblioteket " sa Haku han log· Han valde tillslut 3 lättläsa böcker han testade att låna dom kortet fungerade· Han höll om böckerna han skulle börja läsa redan ikväll· Han log mot Allexandra böckerna hade fina omslag och fina vita sidor· Det fanns bilder i böckerna det gillade han·

Allixandra känner en viss glädje när hon ser upprymdheten i Hakus ögon när han lånat sina tre första böcker och hur han kramar dem mot sin bröstkrog hårt efter att ahn glatt inspekterade böckernas utseende. Det värmer hennes hjärta att fler känner glädje från böcker. Hon själv har alltid älskat böcker, ända sedan hon lärde sig läsa ordentligt vid sju års ålder.
"Ska vi gå vidare?" frågar Allixandra Haku och ler medan hon börjar att gå långsamt genom biblioteket.

Haku gick sakta efter han la kortet i fickan han log då han såg dig omkring på alla de fina böckerna·
" om jag kunde lära mig läsa ordentligt så skulle jag nästan flytta in här " sa Haku och log· Han höll försiktigt om böckerna som om de var nyfött barn eller en kattunge·

Allixandra ler mot Haku,
"Böcker är ljuvliga saker." svarar hon snabbt och ser på klockan,
"Oj, vi får nog skynda oss lite tror jag." hon ökar på sina steg och visar bara hastigt de övriga rummen på första våningen. Sedan vandrar de upp för trapporna och hon visar snabbt vart klassrum och allt annat på andra våningen ligger.

De står utanför Hakus sovrum,
"Så, nu vet du vart allt ligger och du vet vart mitt rum är. Om det är något du undrar så kan du bara komma och fråga mig." Allixandra ser glatt på Haku och frågar sedan,
"Ville du sitta med mig och Blixten på lunchen idag?"

" Ja det kan jag om Joshua sittrr långt ifrån oss " sa Haku han log lite· Han kände på bokomslaget det var en skön känsla på omslagen· Böckerna luktade nästan som nya böcker gjorde· Han drog handen genom sitt svarta hår·

Allixandra nickar och se rpå klockan hon har runt handleden.
"Vi ska äta om ungefär tio minuter. Kom ner till matsalen så ses vi där om tio minuter. Då är klockan elva." säger Allixandra och fixar till väskremmen över sin axel.
"Ses snart!" säger hon sedan och går sin väg upp mot sitt rum.

Ethan ser sig trött omkring, Mileena knappar fortfarande vilt på sin dator.
"Usch..." suckar han fram mens er sedan på klockan som står på 10:52. Han drar bort täcket och sätter sig upp på sängkanten. Han gnuggar sina ögon och gäspar. Lunch va det ja... Tänker han och reser sig upp från sängen. Han schasar undan en utav Mileenas katter från hans skrivbordsstol.
"Mileena! För helvete håll koll på dina jävla katter!" ropar han, knappandet på datorn slutar en sekund men återupptas sedan. Ethan vandrar ut ur rummet mot Matsalen.

" Okej vi ses då " sa Haku han gick till rummet Josua gav honom en sur blick.
" men hej monstret " sa Joshua
" mm hej " sa Haku.
" Du ska städa " sa Josha. Haku suckar han började damtroka.
" Du missade en fläck " sa Joshua.

Allixandra går upp på sitt rum där hon lämnar sin väska och "On-The-Move" mugg som hon senare planerar att diska ur. Hon slänger ett hastigt öga runt omkring i rummet, allt är precis så som hon lämnade det. Hon stänger dörren och låser efter sig innan hon vandrar ner till matsalen.

Ethan sitter i matsalen vid samma bord som alltid, han väntar på Allixandra.
"Äter du alltid med henne eller?" hör han någon fråga, Ethan ser upp där en flicka står. Han känner igen henne. Hon är 14 år vet han och kallas Diamond.
"Typ," Ethan rycker på axlarna, "spring iväg tjejen." fortsätter han sedan och Diamond vänder sig om och lämnar bordet med ett irriterat uttryck och då får Ethan syn på Allixandra som precis kommit in i matsalen. Hon kommer fram till honom,
"Hej, äta?" frågar hon glatt och kort, Ethan nickar och de går för att hämta mat.

När de sätter sig vid bordet så finns det pasta Alfredo och massor utav grönsaker på Allixandras talrik, på Ethans talrik finns det två stora kycklingfiléer, inga grönskar och en hel drös utav saltade pommes. Allixandra dricker ett glas med bubbelvatten medan Ethan dricker ett glas mjölk.
"Så, hur gick det att visa runt den där killen?" frågar Ethan och stoppar in mat i munnen.
"Jodå, det gick bra. men han känns väldigt osäker i sig själv. Fast det kan ju vara nybörjar nerver med." svarar Allixandra och dricker lite vatten. Ethan nickar och fortsätter äta sin mat.

Mileena vandrar in i matsalen med eleganta och spänstiga steg. Hon kan känna alla killars blickar på henne. Hon njuter av uppmärksamheten, men hennes gång avbryts när hon ser Ethan sitta med Allixandra. Hon har aldrig gillat den där Allixandra, hon är så perfekt utan hjälp av mutationer eller massa smink och hårfixande. Hon kan ju till och med ha på sig en säck och se bra ut ändå... Tänker Mileena och suckar irriterat innan hon återfår sitt fokus.

Allixandra ser sig om, hon suckar över killarnas sucktande blickar efter Mileena. Men sedan fortsätter hon att se sig omkring.
"Vad letar du efter?" frågar Ethan efter ett par minuter.
"Hak- jag menar Yuki, skulle komma och äta lunch med oss. Jag bara funderar på vart han är. Han är ju liksom mitt ansvar nu i början." svarar Allixandra och ger Ethan ett litet leende tillsammans med en generad blick.
"Jaha, okej. Men han kommer väl." svarar Ethan och de stoppar båda in sina sista gafflar med mat i munnen medan Mileena ljudligt drar ut en stol längre bort i matsalen. Killarna svärmar självklart omkring henne men hon tittar då och då på Ethan, hon vet inte varför hon tänker så mycket på honom. Hon stör ju sig alltid på honom när de är i rummet tillsammans.