prs med ingetledigt

Jag skyndade efter.

Vi kom fram till det snofsiga huset som jag tidigare hade bott i. Köksfönstret stod på glänt och jag kunde höra musik spelas svagt. Fan, det här skulle bli svårare än vad jag hade trott. Jag drog med henne bort från köksfönstret fram till mitt lilla fönster som låg lite avsides allt annat.

Jag kollade på honom.
- Vi måste skynda oss om vi inte ska komma försent till skolan, sa jag.

- Jag vet, men det finns inget annat sätt att komma in utan att riskera att bli upptäckt, svarade jag.
Jag pillade försiktigt upp fönstret och hävde mig ljudlöst in.

Jag följde efter honom lika ljudlöst.

Så gott som hela rummet hade redan blivit nerlastat i kartonger. Jag såg mig generat omkring i jakt efter ett par kläder.

Jag gick fram till dörren och öppnade den.
Jag kollade på honom och smög försiktigt ut ur rummet.

Jag såg på henne med panik i blicken. Vad höll hon på med?! Om Madison skulle upptäcka henne skulle definitivt bli kaos, jag kände redan blodsmaken i munnen. Jag tog upp en gammal väska, kastade i alla kläder jag hittade och följde efter henne.

Jag smög ner till köket.
- Wow, sa jag tyst.

Madison stod och diskade, närsomhelst skulle hon vända sig om och se oss.