Flygande giraffer!

Elionora besvarade försiktigt kramen och kröp ihop i hans famn. Hon ville inte att han skulle lämna henne. Hon ville ha honom här och nu.

Mattias kramade om henne och borrade in ansiktet mot hennes hår och andaded in. Han började sen kyssa hennes nacke igen och smekte hennes ben som innan. Han hade längtat efter det här.

Elionora gjorde inte mycket då Karl sagt att hon inte skulle delta som en annan simpel hora utan bara tyst ta emot. Men hon gillade detta och rörde sig omedvetet mot honom.

Mattias ville få fram en reaktion av henne, något. Så försiktigt vände han hennes huvud mot hans och kysste hennes läppar mjukt men med begär.

Elionor mötte hans blick, det syntes i hennes ögon att hon gillade det. Men hon besvarade inget fast hennes ögon sa att hon ville ha mer. Men hon reagerade inte, hon visste att hon inte skulle.

Mattias avtrubbades lite av att hon inte gjorde något, inte sa något, inget. Han slutade kyssa henne. "Är något fel? Varför gör du inget?" undrade han och smekte hennes kind.

Elionora stirrade på honom och vände sedan bort ansiktet.
"Göra något? Jag är ingen hora, mannen ska ta det han vill och sedan är det bra." mumlade hon och rodnade då hon var tvungen att tala om sådana ting. Hon var en liten varelse instängd och kuvad på allt vad egen vilja och känslor hette.

Mattias såg förvirrat på henne innan han förstod. "Karl måste ha bankat i dig det...Jag vill ha kärlek, passion.....Inte stelhet". Han släppte henne helt och reste sig från henne.

"Får man göra så då? Är man inte dålig om man gör så?" frågade hon förvirrat. Under hennes och Karls första nätter hade hon reagerat så, men den natten skulle hon sent glömma så arg som han blivit.

Mattias log mjukt. "Nej, det är inget fel, jag gillar kvinnor som tar för sig, tar ledningen". Han var inte som Karl. "Men om du vill kan jag gå".