Prs mellan yerawizardthea & syrup

"För dem är det väl det, antar jag." säger jag fundersamt. Alltså han tar det ju inte lugnt med den där... Smidigtsmidigt...
Ehh väntavänta. Så nu har du sett en millisekund, ta upp telefononen. Sådärja!
"Säg till då du är klar!" mumlar jag generat. Tusan att han ska vara så snygg...

"Jadå!" svarar jag och vänder ryggen till för säkerhets skull. Jag trär på mig den vita skjortan försöker knyta en någorlunda bra slipsknut (vilket fungerar efter ett par gånger) och tar sedan på mig det övriga.
"Jag tror att det är fritt fram nu. Om jag nu inte ska ta på mig byxorna redan nu... när du ändå inte kollar. Men ajg vet inte. Vad tycker du?" säger jag fundersamt. Jag vill inte hamna i en för konstig och pinsam situation igen helst. "Jag kommer itne göra det om du känner dig obekväm med det" förtydligar jag och vänder mig om mot henne.

Jahapp.. Ingen teckning här då. Det betyder att det är tv å timmar kvar. Ojdå är han klar redan?
"Ja du var sjukt snabb på att byta om, min brorsa brukar ta en kvart på sig att få till slipsen." sa jag skämtsamt. "Jamen när hade du tänkt ta på dig byxorna annars? Ta på dig dem nu, det tar ju inte precis lång tid." sa jag utan någon specifik ton. Jag tittar ned i telefonen och tar upp hörlurarna.
"Jag lyssnar på lite musik medans" säger jag glatt.

Snabb på att byta om? Det har jag inte hört förut, men det kan ju bero på att jag inte har haft någon anledning innan till att snabba på. Dessutom har jag haft ett par år att öva på att knyta slipsen.
"Okej, då gör jag så" säger jag, kontrollerar att hon ser ner i mobilen (ja, jag vet faktiskt både vad baseball och en mobil är även fast jag är trollkarl. Växt upp med både magiker och mugglare) innan jag byter byxorna. Efter ungefär någon minut är jag klar, och fixar till resväskan innan jag slänger upp den på hyllan igen.
"I'm done" säger jag och slår mig ner på sätet igen med ett snett leende.

Ja det här behöver jag då inte titta på ett dyft. Bra musik jag har!
"Jaha så bra!" sa jag lättat. "Nu har du iallafall bytt om du med!" säger jag och grimaserar med ett leende på läpparna.

"Japp! Och mår mycket bättre dessutom!" säger jag och sjunker tillbaka i sätet.
"Sååå... gillar du att dansa?" frågar jag i brist på annat att fråga. Jag har ingen speciell erfarenhet av dansning, alls.

"Så bra!" säger jag och ler ett brett leende.
Om jag gillar att dansa? Alltså jag skulle gilla att dansa med honom... Men ja, jag gillar väl att dansa.
"Jaaa det gör jag väl, självdå och hurså?" undrar jag förvirrat.

Jag spricker upp i ett ännu större leende, jag vet faktiskt inte varför.
"Tja, sådär. Jag har inte dansat så mycket så jag vet faktiskt inte" svarar jag och rycker lite nonchalant på axlarna, "Och ajg vet inte varför jag frågade. Brist på samtalsämne antar jag." Jag harklar mig och undrar om jag ska bjuda upp henne, och tar sedan mod till mig och reser mig.
"May I?" frågar jag, räcker henne min arm och ser charmerande in i hennes ögon.

När han ler sådär så börjar jag också att le.
"Jaha. Vadådå?" undrar jag nyfiket. Mina syskon och jag har växt upp med att få dansa med våra föräldrar. Så det faller sig naturligt för mig att annat folk också brukar dansa.
Väntavänta. Han bjuder upp mig till en dans? Alltså han är så gullig och sättet han tittar på mig...
"Självklart!" säger jag blygt samtidigt som jag ställer mig upp, lägger min arm i hans och rodnar.

Flera olika danser spolas upp i mitt huvud. Vilken skulle kunna passa i denna situation? Vals? Bugg? Tryckare? Kanske tango till och med? Jag svänger runt henne och lägger min hand om hennes midja, lite högre upp till och med, och den andra i ett stadigt grepp om hennes hand.
"Vi kan börja med vals" säger jag och kväver ett fniss innan mitt ansikte blir seriöst då jag verkligen går in för saker jag gör. Ett steg fram, två på stället, ett steg bak, två på stället. Till en början ser jag ner på mina fötter för att försäkra mig om att jag inte ska trampa på hennes tår, men då jag upptäcker att det går väldigt bra ser jag sedan upp och blicken in i hennes ögon igen.