Roll mellan Justme! och ErisedStone :)

Jag vände mig och gick bredvid Cassandra.
"Vad är det som jag har gjort?" frågade jag. "Varför hatar du mig?"

- Du har väl inte gjort något ? Sade jag med rynkad panna.
- Kom nu, Cass. Han har ändå bara retat dig och mobbat dig helatiden. Sade Lina och drog mig i armen. Jag nickade och fortsatte gå bestämt med Lina.

Det var verkligen inte sant, jag hade bara ignorerat henne, inte samma sak.
Men den var onödigt att slösa tid på Cassandra om hon tänkte vara så otrevlig.

Lina och jag satte oss på varsin gunga och bara såg på varanndra. Jag var säker på att hon skulle lämna mig igen. Precis som förra gången. Tänkte jag och suckade.
Oscar sneglade på mig en bit bort. Jag ignorerade honom och kände hur telefonen ringde igen.
-Ja, mamma ? Sade jag irriterat.
- Eh... Det är Adam. Sade Adam.
- Oii, hej, Adam. Sade jag och skrattade. Tobias kom och tog min telefon.
- Adam ? Vem fan är det ? Skrattade han.
- Ge tillbaka hennes telefon ! Fräste Lina och skuffade till Tobias.
- Ta det lugnt, Lina. Skrattade han.
- Ge hit den ! Skrek jag och sparkade honom i smalbenet. Han tappade min telefon och blängde på mig. Jag lyfte snabbt upp den.
- Förlåt, det var bara en som tog min mobil. Sade jag till Adam.
- Det är okej. Sade Adam. Jag såg på Lina och log.
- Undrade du något särskilt ? Frågade jag.
- Ja, vill du komma på skolfesten med mig ? Undrade han.
Jag sneglade på Oscar och kvävde en suck.
- Ja, såklart. Sade jag glatt.

Zayn gick förbi utan att ens titta på mig.
Jag antog att han hört ryktet som gick. Jag gillade inte att känna hur jag blev mindre och mindre omtyckt.
Jag var frustrerad och satte mig på en bänk.

- Jag måste sluta nu, Hejdå, Adam. Sade jag och avbröt samtalet då det ringde in.
Jag gick in med Lina.
- Tag för att du stod på min sida. Sade jag och såg tacksamt på Lina.
- Ingen orsak. Det är så vänner gör. Sade hon och log.
Vänner ? Var det en fälla ?

Jag gick inte in till lektionen. Jag hade helt enkelt inte någon lust.
Det var dumt av mig att försöka vara vänligt mot Cassandra, jag förlorade bara på det.

Jag satte mig på min plats och bläddrade i min dagbok.
CASSANDRA ÄR ETT FULT EMO ! Stod det klottratt på en sida. Jag suckade och läraren kom in.
Hon började gå igenom någonting om de tio buden, men jag följde inte med.

Jag satt och började rita på ett löst papper jag hade i väskan.
Det var inte särskilt kul, men jag ville bara att dagen skulle ta slut.

Jag suckade lättat då lektionen tog slut och packade mina saker.
Jag gick långsamt till matsalen och satte mig på min vanliga plats ensam vid ett litet runt bord.
Jag tuggade på ett äpple och stitrrade ut genom det öppna fönstret.