Valentines Day. [Privat]

Zane har nu missat en dubbeltimme - eller något sådant - i förvandlingskonst och kommer att få sota för det. Men det spelar ingen roll, straffkommendering kan han bara få om de hittar honom och de brukar de göra någon dag efteråt.

Tindra satt och läste Hogwarts Historia när Alexander Doug kom förbi. Han gick i årskursen över Tindra och var kapten för Hufflepuffs quiditch lag.
"Hej." hälsade Tindra på honom när han gick förbi. Han hälsade tillbaka. De stod en stund och pratade då plötsligt helt ur luften kysste Alexander Tindra. I samma ögonblick kom Zane in och såg Tindra. Hon tryckte sig ifrån Alexander och sprang efter Zane.

Zane hade - faktiskt - stått och betraktat dem ett tag, ett litet tag bara men han vet inte vad det var han hanterade när han stack därifrån och gömde sig på den förbjudna avdelningen, han var snabbare och visste genvägar så han är inte orolig för att Tindra ska hitta honom riktigt än. Men vad tänkte Zane på egentligen där han satt och tryckte i det mörkaste hörnet? Mest på hur avundsjuk och irriterad han är på Alexander som är qudditchkapten och allt. Hur ska bråkstaken Zane toppa det?

Tindra störtade ut från biblioteket och lämnade en snopen Alexander bakom sig. "Zane!" skrek hon mot en tom korridor. Med tårarna förblindande ner för ansiktet sprang hon mot uppehållsrummet med ett näst intill krossat hjärta.

Zane sitter kvar, lite mer avslappnat nu och inser att det kommer krävas mer än ett leende för att täcka över det här. Även om han är mer irriterad nu än ledsen. Lite ledsen också, såklart. Men det är som att irritationen har tagit över - och passande nog kommer Alexander förbi. Zane vet inte hur det hände men han dyker upp och som genom ett trollslag ligger han istället på golvet med blodigt ansikte - troligen knäckt näsa - och är helt knockad. Zane skyndar sig ut ur bibblan och vidare ut mot sjön, han orkar inte stanna inne i slottet.

"Jäkla Alexander." muttrade Tindra surt. Hon var inte glad över det som hade hänt men hon insåg snabbt att hon hade överreagerat. När hon kom fram till porträttet mumlade hon lösenordet och klev in i uppehållsrummet. Hon plockade fram pergament, fjäderpenna och bläck och började skriva på ett brev till Zane som skulle förklara allt, hon skulle inte kunna se honom i ögonen på veckor. Tindra hoppades att han skulle förstå.
Hon skickade iväg sin uggla mot en vacker solnedgång.

(Du menar väl Alexander i brevet? xD)

Zane sitter fortfarande nere vid sjön och leker lite med vattnet under tiden som han halvt om halvt undrar om man kan rymma iväg från Hogwarts utan att bli upptäckt. Han vilar ena huvudet mot knät där han sitter och stirrar ned i vattnet och han förväntar sig verkligen inte att en uggla plötsligt ska flyga ned till honom. Det är Tindras uggla, det ser han genast och han ser brevet också. Men han vill inte läsa det - än mindre vill han ens tänka på Tindra. Men oavsett så tar han av ugglan brevet och ger den en godis, han har alltid med sig ugglegodis av väldigt konstiga anledningar. Ugglan flyger iväg och Zane lägger brevet i fickan. Som sagt, han ids inte läsa det just nu.

((Han fick heta Doug i efternamn.. xD)
Tindra lutar sig tillbaka i den mjuka fåtöljen och det dröjer inte länge innan hon sover djupt.
-- I drömmen --
"Tindraaa" Zane's röst skär i genom det mörka rummet. Zane kliver ut ur mörkret.
"ZANE!" ropar Tindra och kastar sig i hans famn. Han fångar henne och smeker hennes hår försiktigt. Tindra kollar upp och in i Zane's ögon. Deras läppar möts och Tindra vaknar med ett ryck.

((Ahkej. x3))

När Zane går in igen är det cirka 2 minuter kvar innan dörrarna ska låsas och han kommer med nöd och näppe in i uppehållsrummet innan han han kunde åkt fast. Han lägger sig i sin säng utan att klä av sig och hoppas på att han blir sjuk imorgon, typ illamående eller feber eller något.

Morgonen gryr och en yrvaken Tindra kikar runt i det sol upplysta rummet. Hon kikar på klockan och flyger upp i sängen innan hon kommer på att det lördag. Hon klär på sig och går ner till Stora Salen för frukost.