Privatroll med amanda1104

Alex suckar när han ser att hon stannar och anfaller kamparna direkt.

(Nej jag anfaller inte pågång, för jag vet ju typ inte hur jag gör och vill inte se glupsk ut framför Alex så du får börja! )

Alex sliter upp den första strupen.

Jag ser instinktivt på Alex och gör likadant som honom. Jag sätter tänderna i halsen, och blodet forsar i min kropp. Då plötsligt förstår bag inget annat en just den här kroppen. Den var allt för mig. Blodet var så majestätiskt, fylligt och så välsmakande!

Alex andas lättat ut när blodet rinner ner i halsen på honom. Han har inte ätit färskt blod på månader.

Jag tar en till kropp. Jag vill inte sluta!

Snart är det slut på blod.

När alla kampare var "uppätna" så slickar jag mig om munnen. "Japp, du gick nyss upp ett halvt kilo" fräser mitt hjärta åt mig. Jag svarar inte, jag visste att mina ögon var röda, lika röda som blodet, lika röda som de klaraste äpplet i ett träd.

Alex ler mot Lisendy.
"Nu då?"

(( Så här ser hon ut just nu! ))

Jag ser på honom med mina stora röda ögon.
Han var så gullig i det här ljuset. "Vet inte, ödet kommer visa oss vad" visakr jag och går närmre honom.