"Ett litet vansinne" Dumbledore/Grindelwald (ogillar du pairings med två killar ber jag dig att undvika detta)

Gellert satt på fönsterbrädan med den tidiga morgonsolen i ryggen, i samma ställning som han suttit de senaste två timmarna. Albus sov fortfarande, han hade bara mumlat något oroligt när Gellert klev upp, när värmen från honom avlägsnades.

Gellert hade inte gjort mycket sedan dess annat än att titta på honom. Albus var inte mycket mer än en pojke i sömnen. Hans hårda uppväxt och orimligt stora ansvar gjorde att han såg mer vuxen ut i vaket tillstånd, men nu såg han nästan värnlös ut.

Gellert suckade. Han visste inte vad han skulle göra. Albus var en bra bundsförvant, intelligent och begåvad. Kanske mer begåvad än han själv, erkände Gellert motvilligt för sig själv. Han var inte bekväm med att ha Albus så nära inpå sig, även om varje cell i hans kropp skrek efter närhet.

Det var relationer av den här typen som fick folk att tappa omdömet, när de egna begären och känslorna hamnade i vägen för "det större syftet". För allt handlade i slutändan om detta syfte, och inget skulle kunna stoppa Gellert. Utom möjligen en viss ung trollkarl som nu sov lugnt. Antingen skulle han snärja honom med sin omedvetna charm, sitt intellekt och sina ögon, eller så skulle han revoltera mot Gellerts planer. Och gjorde han det, fanns det en risk att Gellert skulle förlora.

Detta tänkte Gellert där han satt. Någonstans var han medveten om att Albus skulle bli hans fall på ett eller annat sätt. Men ungdomen har en förmåga att skjuta upp de obehagliga tankarna, så därför försvann Gellert ut genom fönstret och lämnade enbart efter sig ett glödande läppavtryck.

Jätte bra skrivet och jag gillade att Gellert inte är lika "mallig" i tankarna

Åh, du skriver verkligen underbart!

Du är så duktig! Dela med dig lite av din skrivförmåga, jag blir avundsjuk!

Bevakar, älskar hur du skriver

Trevligt med nya läsare! ♥

Så bra!!

Åh va gulligt och bra skrivet! Men försvann han genom fönstret i sitt eget hus? *Förvirrad*

Haha nej, han var hemma hos Albus!

Oj då