It's okey.

Jupp

tror att de får göra det i år 4 på min typ precis innan han begår självmord

Okej : )
Men smart och berätta det xD

haha, undrar vad som skulle hänt om dom gjorde det inne på bibblan *garv*

Hahahaha xD
Irma Pince hade nog inte blivit så glad xD

Nee, håller me xD jag tror att ingen skulle göra det framför folk

Ne tror inte jag häller. xD

haha ne, not so happy

Ny läsare!
Jättebra!

Yay
Då behöver du inte vänta länge för att läsa vidare.

18 Kapitlet: Pausar tiden?

-Alec jag vill att du aldrig lämnar min sida. Okej?
Alec tittade på Draco och skakade på huvet.
-Nej aldrig.
På kvällen gick Alec själv i korridoren när han såg Blaine gå förbi.
-Ey, du Blaine!
Han vände sig om och började på en mening.
-Vad...
Mer han han inte säga innan Alec hade vänt sig om och slagit till honom hårt i ansiktet så Blaine ramlade ner på golvet.
-Vad fan? Utbrast Blaine.
-Det var för när du slog ner mig.
-Jag trodde att du inte slog folk.
-Nä, men du är inte mänsklig. Svarade han och gick.
-Du kommer att ångra dig. Ropade Blaine efter Alec.

-Vad ritar du? Draco hade hoppat på Alec bakifrån där han satt på broräcket framför slottet.
-Shit. Du skrämmer ju livet ur mig.
-Det går rykten. Om dig. Draco stannade upp och kysste Alecs nacke.
-Dom säger att du slog Blaine igår. Han blödde näsblod när han kom in i uppehållsrummet.
-Bara näsblod? Skrattade Alec och vände sig om så att han kunde kyssa Draco.
-Du vet att dom kommer vara efter dig? Eller hur?
-Draco, jag är inte samma försvarslösa pojke du träffade i början av året. Fram tills nu har jag för första gången: Kysst någon, haft en pojkvän, slagit någon, supit, skärt mig.. Och haft sex. Alec log.
Draco drog sig undan och tittade på Alec.
-Det är sant. Du har förändrats. Du är inte längre en liten Hufflepuffare som man måste skydda. Du har växt.
-Nästan fem centimeter. Tillade Alec snabbt.
-Precis. Du behövs inte skyddas längre. Så vad gör jag här? Jag vill kunna skydda dig.
Alec tittade ner i marken och visste inte vad han skulle säga.
-Vadå.. Tycker du inte om mig längre? Han vände sig så han tittade ut emot horisonten istället på Draco.
-Jo det är ju klart. Svarade han snabbt. Men jag vet inte varför, men det känns som om jag är den svaga och du är den starka. Vi kanske ska ta en paus ifrån varandra.
Med dom orden tappade Alec blocket och den föll ner till botten av bron.
-Förlåt. Men jag måste tänka. Draco sprang därifrån.
-Paus.. Ifrån varandra.. För att jag har förändrats.. Alec satte händerna på knäna och begravde ansiktet i dom.
”Allt det här är mitt fel, om jag bara hade varit som förut skulle det inte hända”. Tänkte Alec.
”Om han inte vill ha mig kan jag lika gärna dö. Han är ju den ända som bryr sig om mig”.
Alec lutade sig framåt tills han kände hur han lämnade bron och kände vinden emot hans kinder.
”Om han inte älskar mig kan jag lika gärna dö”.

Och det var det sista han tänkte innan allt blev svart.