ஓCharlie Weasleyஓ Den som visade sig

Forum > Fanfiction > ஓCharlie Weasleyஓ Den som visade sig

Användare	Inlägg
amanda1104 Elev	Det gör vi... Stressa inte Vae weohnata ono vergarie eka thäeet otherum 17 aug, 2012 21:41
Kattninen Elev	Sup! Tog lååång tid på mig men här är det! Fortsättning... Madam Hooch skrek ut hur och vad man skulle göra för att på bästa sätt använda en kvast. Det skulle absolut inte hända några olyckor inom hennes radie av Hogwarts, ändå om nästan alla elever visste att Quidditchlektionerna var de lektioner som hände mest skador och olyckor på. Fast det var inte tvunget att säga till lärarinnan. Efter praktiska tips så skulle alla få en kvast att fara genom luften med. "Hej Charlie!" Charlie vände sitt huvud och såg honungsfärgat, långt hår hoppa runt i luften mot honom och flaxande, små armar. "Hej Zoé!" skrattade Charlie, när hon snubblade på en sten och tappade balansen. Klumpigt kravlade hon sig upp från marken och hälsade på alla hennes gryffindor-kompisar med ett leende bara hon kunde göra. Om Zoé hade varit ett djur, hade hon sett ut som en glad surikat. Och det var en komplimang, eftersom Charlie gillade surikater. I alla fall de han hade träffat på ett mugglarställe som kallas ”zoo”. ”Åh, vad roligt att vi har kunnat träffas,” sade hon till alla fem. ”Vi har inte setts på en vecka, typ! Jisses, vad mycket läxor det är här på Hogwarts, och spöken, och elever, och lärare. Och det krävs ungefär en miljon fjäderpennor och en miljon papper för att kunna hinna skriva ner allt som alla lärare säger på lektionerna, och...” Alla hade slutat lyssna på hennes snabba konversation, när Zoé började med -Jisses, vad mycket läxor..- Hennes huvud snurrade runt i cirklar medan hon fortsatte ett prata. ”Nu måste jag gå till de andra revenclawarna! Ses!” Och så försvann hon med viftande armar. Leo och Teo stod mållösa med halvöppna munnar och bara...stod. Det fanns ingenting att säga. ”Okej, dags att flyga!” avbröt Hugo och fick tag på en kvast med vänsterhanden. Han räckte över en annan till Sophie som tog tacksamt emot den. Madam Hooch berättade, att kvasten och personen måste vara ett med varandra. Kvasten ska inte göra allt arbete. ”Ägaren” måste hjälpa till för att allt ska bli perfekt, eller åtminstone bra. Självklart förklarade hon också hur man styr en kvast, och det gör men för det mesta genom sin kroppstyngd och med hjälp av sittbenen. Sen var det bara att fara och flyga. Eleverna ställde sig på rad och när visslan ljöd studsade studenterna upp mot luften i så hiskligt snabb fart att till och med elever, som kikade ut från slottets fönster, fick svänga huvudet hastigt vänster för att hinna med kvastflygarnas fart. Fy sjutton, vad Charlie flög fort. Han låg först i täten av alla elever. Han var den snabbaste, bästa, coolaste flygaren av alla andra förstaårselever... ”Men hallå! Vad gör jag på marken?!” Charlie var inte alls uppe i luften, han låg med ryggen på marken och stirrade upp mot den vita himlen. Han måste ha ramlat ner från sin kvast flera meter ovanför marken. ”Weasley!” Skrek Madam Hooch mot honom, Charlie satte sig upp och såg sin kvast ligga en meter från honom. ”Vad håller du på med? Vi är falkar, inte mullvadar på min lektion! ”Förlåt, Madam Hooch,” började han snurrigt. ”Jag vet inte vad som hände, vet lärarinnan hur högt jag flög? Han greppade sin kvast och fick syn på andra elever som låg stönande på marken. ”Du hoppade och föll ner,” började hon med trött röst. ”Så säkert en halv meter kom du. Upp med dig!” Hon gick över till de andra eleverna för att hjälpa till och struntade i Charlie för tillfället. -En halv meter- Var hans flygtur en halv meter hög. Och sen slog han i backen. Pinsamt... Han provade igen, sedan låg han på mage. Suck. ”Wealsey! Skärp dig!” Andades Madam Hooch. ”På min lektion ska man flyga! Inte göra kullerbyttor! U-P-P! ”Haha, och du bara, BAM! Och så var du nere på marken, och jag bara HAHAHA!” Leo höll med sin bror på alla hans punkter och skrattade med honom. Charlie ville gärna försvinna från ämnet när de satte sig ner för att äta. Han kom på en perfekt fråga till Hugo och Sophie. ”Okej, hur kan det vara så att du heter Hugo Graw,” började han och pekade på Hugo. ”Och att du heter Sophie Heartwarm, och att ni är tvillingar? "Åh, det är en lång historia!" sa Sophie och flyttade sig närmare pojkarna. FORTSÄTTNING FÖLJER... 20 aug, 2012 15:35
amanda1104 Elev	Bra!!!!!!!!!!!!!!! Vae weohnata ono vergarie eka thäeet otherum 20 aug, 2012 15:43
95mas Elev	Superbra. Alltid Redo. Läs min FF "Den bortglömde marodören" 20 aug, 2012 15:59
Borttagen	Superbt!! 21 aug, 2012 14:37
Slytherin_M Elev	Du skriver så bra ska bli kul att läsa fortsättningen någon dag! 12 nov, 2012 17:12

Du får inte svara på den här tråden.