Kontraktet (privat medi & Penelope Lovegood )

Scarlett ser på honom och nickar. Huvudet snurrar och hon mår illa. Sakta lägger hon sig ner och sluter ögonen.
"Jag mår illa..." Viskar hon medan hon sakta öppnar ögonen igen.

Nicolai ser undrande på henne, han reser sig upp från sin fåtölj och går bort till henne.
"Varför mår du illa Scarlett?" frågar han oroligt och hukar sig framför soffan medan han försiktigt stryker hennes varma kind med hans kalla hårda fingrar.

"Jag vet inte. Jag tror jag inte trivs med att prata om kontrakt." Hon ser på honom och ler svagt. Hon höjde sin hand och lade den mot hans kind.
"Jag älskar dig."

Nicolai ler ner mot Scarlett och lägger sin hand över hennes där den vilar på hans kind och sprider värme mot hans kalla hud.
"Då pratar vi inte om kontrakt Scarlett..." viskar han och kysser hennes panna lite försiktigt.
"Jag vet, och det gör mig så glad..." mumlar han till svar på hennes kärleksförklaring.

Hon ler och ser på honom och försöker sätta sig upp.
"Jag känner mig svag i benen och jag är fortfarande väldigt yr. " Hon lade handen mot pannan.
"Kan jag få något att dricka?"

Nicolai ser oroligt på Scarlett, innan en sekund har gått har han svept upp henne försiktigt i sin famn och kysser hennes panna.
"Kom, vi går in i köket och ser vad Abigale kan få ihop." säger han och vandrar mot köket med flickan i sin famn.

Hon flämtar till men trycker sig mot honom och nickar.
"Okej Nicolai. Tappa mig inte." Hon smekte hans nacke med sin ena hand och suckar.
Sakta sluter Scarlett ögonen och mumlar något ohörbart och vrider lite på huvudet och började huttra lätt.
"Det är så kallt i slottet. Jag gillar ditt arbetsrum, så varmt"

Nicolai ser ner på Scarlett där hon är i hans famn.
"Varför har du inte sagt något? Du vet att jag inte känner värme eller kyla, vi kan elda i fler eldstäder så att det blir varmare." säger han och går in i köket där Abigale står.

"Det är bara kallt i hallen och i korridorerna men annars är det varmt och mysigt."
Hon såg upp på honom och en rodnad spred sig i hennes ansikte.
"Jag tycker om att ha dig nära så jag inte känner.." Hon svalde hårt, svårt att avsluta meningen hon börjat på.
"Mig så ensam." Hon blev återigen tyst och slöt ögonen. Försökte komma ihåg mannen som dödat hennes föräldrar. Såg hon honom ens? Tårar bildades vid hennes lgon och hon snyftade till.

Nicolai nickar, lite sorgsen över att hon känner sig ensam. Jag måste lägga ännu mer tid på henne efter bröllopet... Scarlett måste vara lycklig. Tänker han, Abigale ser på dem båda.
"Kan jag göra något för er herr Blackwood?" frågar hon och torkar sina fuktiga händer på en handduk.
"Ja, Abigale, Scarlett behöver lite varm mat i sig."
"Åh, jag slänger ihop något genast herr Blackwood. Något speciellt som fröken Scarlett önskar?" frågar hon vidare och ser på flickan. Nicolai sätter ner henne på golvet.