Hemligheter kan inte gömmas för alltid

^Som sagt så behöver du inte tacka. ♥
Men att lägga ut kapitel låter helt utomordentligt!

Elladora Lestrange

Jag hade bara tillbringat en hel dag på trolldomsministeriet, men de vägrade svara på några av mina frågor. Det kanske berodde på att jag vägrade svara på deras frågor men samtidigt tycker jag att de kan respektera mitt privatliv.
”Lever Bellatrix Lestrange?” frågade mannen som satt framför mig. Mannens hår var grått och han hade ett ärr som gick från hans haka upp till hans ena öra. Han hade berättat att han var en auror men han hade inte berättat sitt namn.
”Bellatrix Lestrange blev mördad 1998 av Molly Weasley.” svarade jag och himlade med ögonen. Mannen suckade för alla mina svar hade låtit likadant. Svaren var baserade på fakta och inte på personliga upplevelser.
”Är du Bellatrix Lestrange dotter?” frågade han och lutade sig bakåt.
”Ingen kommentar. Ni har förresten ingen rätt att hålla kvar mig här. Jag har inte brutit mot några av era lagar och ni har redan förhört mig i flera timmar. När ska n låta mig gå?” suckade jag.
”Är du Rodolphus Lestrange dotter?” frågade han istället. Självklar så svarade han inte på min fråga utan kom med en annan idiotisk fråga.
”Ingen kommentar.” sa jag och nu var det han som suckade högt av frustation.
”Vi låter dig gå när du har svarat på alla våra frågor.” sa han argt och slog näven i bordet. Jag himlade med ögonen men nickade för att be honom att ställa nästa fråga.
”När är du född?” frågade han.
”Jag vet inte.” svarade jag obekymrat.
”Du vet inte?” sa han argt. Han trodde att jag drev med honom.
”Jag föddes under första året som min mor satt i Azkaban. Hon höll knappast koll på tiden.” sa jag och mannen log ett brett triumferade leende, nöjd över att äntligen få svar på mina frågor.
”Träffade du någonsin Voldemort?” frågade han samtidigt som han bläddrade runt bland hans papper som låg på bordet farmför honom.
”Nej.” svarade jag och någonting i hans blick sa mig att han trodde att jag ljög.
”Är Cassia Lestrange din dotter?” frågade han och jag stelnade till.
”Ja, men lämna henne utanför det här.” morrade jag.
”Hur gammal är hon?” frågade han nöjd över att ha hittat min svaga punkt.
”Hon började precis på Hogwarts, hur gammal tror du att hon är, ditt pucko?” muttrade jag.
”Vem är hennes pappa?” frågade han och jag reste mig så snabbt att stolen bakom mig välte.
”Det har ni inte med att göra.” skrek jag och auroren tittade på mig med misstänksamma ögon.
”Han är en trollkarl, eller hur? Annars hade du inte kämpat så hårt med att hålla det hemligt.” sa auroren. Han reste sig upp och lämnade rummet med ett brett leende medans jag bara kände för att gråta. Mannen låste dörren och jag var inlåst igen. Jag satte mig ned på britsen och slog händerna för ansiktet och lät tårarna rinna. Bara de inte gjorde något mot Cassia så fick de göra vad de ville mot mig.

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

awsome! Snälla, lär mig hur man skriver så bra!

3 kapitel WOW och sååå bra

omg, 3 kapitel på en dag! är du säker på att du inte är en häxa? för när man läser din ff blir man förtrollad och kan inte sluta längta efter mer!!

Du är heöt awesome!

håller med!!
den är amazing

you are totally awesome!!!!

Älskar den här ff:en och längar efter mer! TOTALLY AWESOME!!! ♥