Privat mellan Ripadal och Kaninis

SNape såg på henne och sa.
- Såja Tess, det är snart över, du är väldigt duktig, bara lite till.

Tess krystade igen och bet sig i läppen för att inte skrika.

Snape tog snabbt i skallen för att det inte skålle slå i marken och helt plötsligt kom barnet ut, men det var något konstigt, han hade läst att nyfödda bebisar skulle höras eftersom de skulle gråta och om de inte gjorde det skulle man kolla upp det och Snape kollade och flämtade och sa.
- Okej Tess, försök att inte drabbas av panik nu.

" vad har hänt?" Frågade Tess tyst.

(ska det vara en tjej ellre kille?

( tjej)

" Sev vad är det med barnet?" Frågade Tess.

Snape såg på henne och höll sig lugn för Tes skull och sa.
- Barnet andas inte, men jag ska göra allt jag kan för att rädda henne, jag lovar.

Tess kände tårarna komma direkt.
" nej barnet får inte vara dött" grät hon.

Han såg på henne och s.a
- Lugn Tess.

han fick av Navelsträngen och tog upp barnet och sa.
- Försök att lugna ner dig Tess, jag ska göra allt jag kan för att försöka väcka det till liv.

Han bar upp barnet och gick ut bara så att han kom utanför grottan och slog upp boken och började försöka med allt.

Tess kunde inte lugna sig, hon skulle inte få bli mamma för barnet var död.