The living dead(Dragon Fantasy)

Mark såg läkaren med och drog loss sladdarna från sig och ställde sig upp. "Låt henne vara! Hon behöver inte sövas! Det är ni som gör henne nervös!". Han puttade bort läkarna för att skydda henne.

Läkaren ropade till sig flera vakter och läkare för att hålla fast Mark.
"Hon stör andra, stör friden och det gör du med." svor läkaren åt honom, väntade på att de skulle hålla honom fast så han kunde sövas.

Mark drog loss sig från läkarna och lyfte upp Alex i sin famn. "Vi ska inte sövas ner, och vi stör inte, ni stör oss!". Han började försöka gå. De kunde lika gärna ta sigh em.

De gav med sig slutligen, han hade fått tillräckligt med blod. Alex höll hårt tag i honom och kröp ihop i hans famn tydligen livrädd för människorna för läkarna i de vita rockarna.

Mark bar Alex i sin famn och bar iväg henne ut ur sjukhussalen. "Såja, nu är allt bra" mumlade han då de kom ut. Han drog ett djupt andetag och började leda dem hem.

Så fört de lämnat sjukstugan slappnade Alex av, som hon var en annan människa.
"Tack." mumlade hon och tog sig ner ur hans famn för att gå själv. Hon tog hans hand i sin nu lugnad.

Mark var lättad att hon lugnat sig och gick på, nu lite långsammare. Han var än svag och blek efter blodet. Det hade dock blivit bättre.

"Hur är det?" sa hon oroat och la en arm om honom så det skulle se ut som han stödde henne men det var tvärtom. Hon lät frågan vara öppen tills de kom till sig, någon kunde höra dem.

Mark log svagt. "Bra, jag är okej". Han var bara trörtt intalade han sig. Men då de kom fram till rummet så sjönk han ner på sängen.

Alex nickade bara, hon gissade att det var för blodförlusten.
"Sov då." sa hon mjukt och kom fram till honom, nu helt lugn, inga läkare här. Hon kysste hans panna, hon älskade honom.