Tredje Världskriget

Nike byter om och sätter sig tyst på sängen med händerna knäppta. Hon visste inte vad hon skulle göra. Hon hoppades att hon kunde komma åt prinsen Akhitis tillkommande sedan. Få honom att hålla sig undan Akhiti och ge sig åt honom som förr. Hon hade börjat tappa aptiten och börjat magra men sa inget åt Akhiti, inte mycket syntes på hennes kropp av hans hårdhänthet, det mesta doldes av kläder.

Snart var Akhiti klar och gick i en tunn badrock ut ur badrummet. Snabbt byter hon om till en vit tröja och ett par pyamas shorts för att sedan krypa ner under täcket.
"Godnatt." Säger prinsessan och drar åt sig Nikes rygg i sina armar.

Nike ler och kryper ner, vänder sig mot henne i omfamningen och försiktigt kysser hennes nästipp.
"Jag älskar dig så." mumlar hon och kryper tätt intill, denna stund var värd allt som hänt.

Akhiti svarar inte utan bara njuter av stunden.
Hon omtas snart av mörkret och somnar.

Nike ser sin chans fast hon helst ville stanna hela natten. Hon visste att Akhiti inte skulle vakna på länge och att hon skulle hinna tillbaka innan samtidigt som hon gjorde prinsen nöjd. Snabbt försvinner hon till hans rum.

Akhiti vaknar inte och sover djupt.

Vid gryningens tidiga timmar kommer Nike tillbaka och kryper in i Akhitis famn för att få tröst och närhet. De nya blåmärkena var dolda under nattlinnet men hon såg trött och härjad ut men snart somnar hon i en orolig sömn.

Akhiti vaknade upp flera gånger under natten men av någon anledning lät en viss tjänare (Rita var det va?) inte prinsessan gå ut och leta efter Nike. Visserligen slutade tjänaren med några blåmärken men Akhiti lydde motvilligt och somnade återigen om.
Tack vare den oroliga sömnen sov hon även mycket länge under dagen.

(Tror det, vi säger så xD)

Nike sov länge hon med, hon hade inte sovit under hela natten och det hade varit en hård natt. Hon sov i den tron att Akhiti inte märkt något av vad hon gjort.

(Oj, hehe, menade som att Akhiti tänkte det, var lite otydlig...)

Sent var vid lunchtid och Akhiti tvekade inte en sekund med att gå upp. Hon sträckte på sig och bytte om till bekväma becha kläder med guldkant på. Hon var inte nädväntigtsvis högljudd men smög gjorde hon inte heller.
Efter det började hon fixa med sitt hår och pryda med juveler.