I Dödens Labyrint

Läkaren kollade på honom "eran belöning det ordnar sig lovar"Sa ahn direkt och gav honom den och gick c hgav de andra den och sedan Bonnie som hade kommit och satt med Fyrpan ch pratade nu.

Thoams sat ttyst och fick den och man såg han började få en min hans minns saker

Newt kollade på Sam tyst med blicken e jag den ända eller börjar du minnas saker?

- Vi får våra minne tillbaka, sa Sam och log.

Gally blundade.

NEwt log till och det snurrade tt par varv unnan allt blev stilla och han minns allt , han andadet ytst och kollade ner i på sina händer tyst.

Thoams hade än minnen jag minns!

Bonnie lutade huvudet emot väggen och slöt sina ögno av reaktion av medevinen. hon minns en pappa och en moder.

- Ni vet väl vad det här innebär? frågade Sam sorgset.

Gally kollade på henne.
- Vad menar du Sam? frågade han.

Newt suckar "det e över och vi skiljs åt"sa han direkt och kollade på Gally tyst "vi ska få åka hem"Sa han

Minho kollade på dem nu och kom

Sam kände tårarna rinna ner för kinderna.
- Vi kommer skiljas åt var och en går till sin familj det är slutet på våran vänskap, sa hon och låt tårarna rinna.

Gally var tyst.

Newt kolalde på henne "nej inte slut på väskap alls vi kommer hålla ihp2Sa han direkt och flinade

Thoams kollade på de "sant lämnar inte min fmailj här"sa han dirket ifrån isn plats ohc läkare slog till han i nacken för att få honom sitll.

Bonnie fliande emot Thomas direkt

Sam kollade på honom.
- Men våran familjer, sa hon tyst.

Gally kollade på henne.
- Sam vi är en familj, sa han.

Thoams log "vi ala e det. Jag,du,Gally,Newt,Fyrpan,Jeff,Minho,Winston,Bonnie ."sa han direkt

Sam satt tyst.
Hennes minne hade varit hemska.

Gally såg att något var fel.