PRS(Dragon Fantasy)

"De beundrar dig" log Nalel och fortsatte gå. Vissa gjorde det såg hon. En av hennes grannar såg hon stirrade och log mot Meira.
"Nalel!" hörde hon en glad röst säga och en alv i hennes egna ålder kom fram. "Vill du dansa?". Nalel skrattade lätt. "Visst". Men sedan kom hon på Meira.

"Dansa du, jag sitter här." sa Meira och pekade på en gräsplätt. Då syntes hon inte lika tydligt, och hon undrade vad hon skulle beundras för?

Nalel log mot henne och tog sedan hobens utsträckte hand och han drog iväg med henne till dansbanan. I en glad och livlig dans for de runt. Nalel skrattade glatt och hon hörde att fler gjorde det.

Meira log åt dansen, Nalel behövde få komma ut och ha roligt, hon var fortfarande ung även i hobår och kanske kunde finna någon.

Dansen som nu pågick var sådan att man bytte partner efter en stund. Nalel släppte sin danspartner efter en stund och en annan hob, dock en lite äldre man kom och började dansa. Några hober såg mot Meira också, men ingen vågade komma fram.

Meira följde turerna, aldrig hade hon sett en så glad och medryckande dans. De hon fått lära sig var mer av det finare slaget man dansade på baler. Hon såg mot ett par hober, ville de eller inte? Hon kände sig dum om hon frågade, visste heller inte om det var brukligt att göra det.

Danserna rörde sig, en aning mer åt den öppna ängen och från allt folk som åt, drack och umgicks.
"Har du hört att det är en del andra byar inbjudna också?" frågade hoben och Nalel skakade på huvudet. Dansen fortsatte ett tag till. Då det var dags för bytte höll hon precis på att gå men någon drog in henne tillbaka.
"Hej Nalel". Den rösten, den rösten...Det kändes som Nalels hjärta stannade i bröstkorgen på henne, det kunde inte var möjligt..San. Hon såg emot hoben framför sig som ledde henne i dansen, det var San...

Meira hade ställt sig upp, blicken för runt om ängen efter Nalel som hade försunnit i dansen. Då hon fann henne åter i dansens virvlar såg hon någon som hon svagt mindes efter långa år men kunde inte säga vem, men hon tog sig närmre.

Nalel försökte ta sig loss från dansen men San höll hårt om hennes midja med ena handen och hennes hand med den andra. "San, släpp mig" sa hon och hennes röst avslöjdae rädsla. Han var sig lik även om han var äldre och hade ett bittrare uttryck än förut. Men han liknade Ian...

Meira hade nu kommit fram och såg vem det var, "Hej San, sa jag inte åt dig att rörde du Nalel en gång till slår jag ihjäl dig?" sa Meira med kylig röst och drog loss San från Nalel och knuffade ner honom hårt på marken, blicken var inte nådig, "Du mins väl mig?" sa hon väsande och hotfullt.