Förändrad värld Lupple & Medi

Hon såg på honom och pressade sig mot honom. " Ja. Maten blir ledsen annars. " Viskade hon och kysste honom försiktigt. " Måste säga en sak först. " Viskade hon försiktigt.

Rafael såg på henne och smekte henne sakta över håret. " Jag tappade humöret. " Erkände han. " Men du betedde sig lite barnsligt. " Viskade han ärligt.

"Maten blir ledsen?" Sa han och log sedan svagt.
"Säg vad hjärtat talar." Sa han sedan ömt.

"Jag vet. Jag ber om ursäkt.." Hon drog handen över ögonen.
"Och det är mitt fel." Sa hon medan hon lade huvudet på sned.

Aurora svalde hårt och drog med fingret över hans bröstkorg. Hon tog ett djupt andetag och rodnade kraftigt. "Nej glöm det." Viskade hon fnissade. Hon kunde inte säga det.

"Jag förlåter dig och jag ber också om ursäkt för mitt beteende." Sa han mjukt.

"Nej du. Nu säger du det." Han lade sig över henne igen och log.

"Jag förlåter dig." Hon såg sig om och lade sig sedan ner.
"Det var hemskt...."
Hon svalde.

Hon fnittrade lågt och skakade på huvudet. "Kan inte." Gnällde hon generat.

"Att jag blev arg?" Frågade han försiktigt..

Han log retsamt och bet henne i halsen.
"Det kan du." Viskade han och började dricka av henne.

"Ja.. jag trodde du skulle mörda mig. Kasta mig till vågorna."

Hon flämtade till av hans bett och kved att njutning. "Okej okej. Jag ska." Gnällde hon.

Han såg på fönstret. Undvek hennes blick. "Jag skulle inte mörda dig." Viskade han ärligt.

Han satt på henne och log mot hennes ansikte.
"Ja?"

Hon drog upp benen och såg sedan på sina händer.
"Jag vet det men jag var så rädd. Men jag valde att vila. Jag är inte frisk"

Hon mötte hans blick. "Men blunda. Snälla." Viskade hon.

Han nickade sakta. "Ville inte skrämma dig." Viskade han ärligt.

Han skrattade och blundade men lade sig sedan ner vid hennes sida och tog hennes hand.

"Jag vet det..." Hon såg på honom.
"Jag borde dansa...." Viskade hon och såg sina händer.