Rollspelare & Wolfy prs

”För att du är du.” Log han och flinade sedan stort. ”Du älskar mig så mycket, att du måste röra mig hela tiden va?” Skämtade han då han kände hennes lilla fot. Han åt leendes och såg på henne.

”Jag kan låta bli att röra vid dig också, om det är det du försöker säga.” Leah satte näsan i vädret och gav honom en busig blick innan hon åt upp det sista hon hade kvar i skålen.

”Nej, det är verkligen inte vad jag vill säga.” Sade han och såg på henne med stora ögon. ”Håll inte på och jävlas nu snälla.” Suckade han och la armarna i kors över bröstkorgen. Han kände igen den där blicken och han gillade det inte.

Leah sprack upp i ett stort barnsligt leende. Hon skulle inte kunna låta bli att busa. Hon rörde sig inte ur fläcken på en stund han beundrade bara Jason, och hur han kunde se så snygg ut fast han inte gjorde annat än satt med armarna i kors.
”Vad ska du göra åt saken?” Hon reste sig hastigt upp ur stolen innan hon sprang iväg.

Jasons ögon smalnade lite och han försökte se så sur ut som möjligt. Han stönade till och var direkt på språng efter henne. Han log stort och tog tag i henne när han hunnit ikapp.

Förtjust fnittrade hon till då han jagade henne. Typiskt nog dröjde det inte länge förrän han hunnit ikapp henne. Leah lutade sig mot honom och vände lite på huvudet så att hon kunde se på honom, fortfarande med en busig glimt i ögonen.

Jason höll om henne och granskade henne lite snabbt. Han log smått och kysste hennes panna lite snabbt.
"Snorunge." flinade han och började kittla henne.

”Nej, sluta!” tjöt hon då han började kittla henne. Hon ålade sig ur hans grepp och galopperade iväg mot trappan. Efter att så snabbt som möjligt ha tagit sig upp försvann hon in till hans rum och gömde sig i hans garderob.

Jason skrattade till men tystnade när någon knackade på dörren. Killarna knackade aldrig. Han rynkade lite på pannan och tog ett vapen som han la i byxlinningen innan han gick mot dörren. Han öppnade den och stelnade till.

Då hon inte hörde några steg eller ljud alls vågade hon sig ut från garderoben. Försiktigt smög hon sig från rummet, var nästan helt säker på att Jason stod på lur någonstans men det gjorde han inte. Långsamt tog hon sig nerför trapporna och såg mot ytterdörren. Vem hade kommit på besök?