ORS

Jag hör Brian skrika. Han springer fram till Jolanda. Vad har hänt? Jag kniper ihop ögonen för att se bättre, hon håller sig om armen. Jag tror att hon slog i något av föremålen som ingick i Slytherins uttagning. Aj, det kan inte ha varit skönt.

Jag ryggar tillbaka.
"Ehm, hehe", jag rodnar och tar ett steg fram igen. "Jag går till sjukhusflygeln sen. Det är okej. Men, tack ändå".

"Din mamma sa att jag inte skulle låta dig skada dig, eller skadas alls", jag ser på henne.

Jag får syn på Cornelia.
- Cornelia! Säger jag så högt jag kan och vinkar lätt mot henne. Jake ser på Cornelia med ett litet leende på läpparna. Med fundersam blick börjar han stryka mig på ryggen.
- Får man fråga vad som försiggår? Frågar jag misstänksamt. Jake ser nollställt upp på ig och reagerar sedan.
- Jaha, oj, sorry! Flinar han och rodnar lätt. Han tar bort sin hand från ryggen och lägger den runt min midja istället.
- Du är lätt som en fjäder! Ler han elakt. Jag räcker retsamt ut tungan åt honom.

"Sa hon det? Det visste jag inte". Jag kollar ner i marken. "Okej fixa det då." Jag pekar på stället precis under min axel. "Aj"

Jag ser två gestalter sitta längre bort på läktaren och går dit för att se om det är några jag känner. Där sitter Pling! Och Jake från slytherin. "Hej" säger jag förvånat, "jag visste inte att ni kände varandra så...bra". Jag flinar.

JAg viskar lätt trollformeln jag lärt mig.
"Så, vrid lite på den och sånt."

Jag rodnar.
- Håll tyst Cornelia, kom och sitt med oss! Säger jag med ett ryck på axlarna. Jake tittar vidare på uttagningarna. Hufflepuffs spelare är kassa i år.

Jag rör försiktigt på armen. Det känns ingenting. "Tack! Vad använde du för trollformel?" säger jag imponerat.

"En jag lärt mig hemma bara", jag rycker på axlarna. Får.Inte.Bli.Upptäckt.
"Du borde nog gå till Clara, och jag till Sarah, ses", jag vinkar och tar några steg bakåt innan jag vänder mig om och går till Sarah.