Förändrad värld Lupple & Medi

Han lyssnade noga. Försökte lägga varenda stavelse på minnet. Vilket inte var särskilt svårt. " Okej. Det låter logiskt. " Sa han. " Men ponera att jag blev rasande då när du hade skadat dig. Hur skulle det liksom kunna gå och lösa?" Sa han fundersamt.

"Oj" Hon satte handen för munnen.
"Jag är inte så kännslig skulle jag tro. Jag skulle undvika er tills ni lugnat ner er och jag tagit hand om mitt sår. Sen skulle jag säkert be om ursäkt om det var mitt fel." Sa hon och lade huvudet på sned.
"Skulle du skrika och slå sönder saker skulle jag nog fly huset."

Rafael såg på henne med en mjuk blick. Det var ju inte särskilt hjälpsamt. "Jag förstår. " Viskade han och drog händerna över glaset. " Nåväl tack för dina svar Felicia. " Log han.

Hon neg och log.
"Förlåt om svaren inte var till er hjälp." Hon såg över axeln.
"Tala med henne. Jag tror hon inte är allt för arg på er." Sa hon mjukt.

Han suckade. " Jag försökte ju prata med henne och hon blev bara ledsen. " Viskade han lite sorgset. Oroligt.

Hon kom tillbaka och såg på honom.
"Vill ni komma med?" Frågade hon ömt med brickan i handen.

Han såg på brickan och funderade en stund på hennes fråga. " Nej jag vill inte störa dem."sa han ärligt.

Hon log ömt och började gå upp.
"Hon måste tala med er någon gång. Jag antar att miss Rhiannon är rädd igen."

Han nickade. " Ja det är hon. " Sa han tyst. " Jo det löser sig nog. " Log han.

Hon log och försvann upp till Auroras rum.
"Här kommer jag med er dricka och miss Rhiannons kladdkaka." Kvittrade hon glatt.