Skriva av sig-tråden

Jag vet att jag inte kommer att bli nöjd förrän jag får A i alla ämnen, och samtidigt så vet jag att jag inte kommer att få det. Gaaaaah, varför är mitt liv så komplicerat?

Jag blir nöjd sålänge jag får godkänt I matte c:
Siktade innan mot A... dock kom jag på att jag aldrig skulle lyckas :c
Kämpa på! Det är inte försent för dig ! (det har varit försent för mig sen jag gick i andra klass XC)

Det är försent att få A i alla ämnen, har fått reda på att jag mest troligt kommer att få E/D i NO...

D:
När betygen kommer så får vi sitta och sörja tillsammans okok?

Börjar nästan gråta nu, för att det är så himla många som mår dåligt.
Ni är världens finaste och bästaste, tro inget annat. Ni klarar vad som helst och är så starka. MEGAJÄTTESUPER-KRAAAAAM ♥

Det är så mycket kommande tentor känns det som, och jag känner mig inte alls redo för vad som komma skall.

Jag stack mig på en gaffel när jag diskade så det började blöda =(

Gärna...

Frivolt: Kom ihåg bara att om man är en sån som sminkar sig varje dag ser man väldigt konstig ut utan smink. Det är därför kändisar och andra tjejer med exceptionellt mycket smink ser så ''weird'' ut utan smink. Jag sminkar mig då och då men försöker att inte alltid ha det exakt likadant, för det enda som händer är att det blir en del av mitt utseende och när jag tar av det så POFF ser det ut som om mina ögonfransar trillat av och ögonen krympt till sin halva storlek ungefär. Speciellt ''rädd'' är jag för att använda mascara, det blir så lätt att man bara ''Jag tar bara puder idag. Och lite mascara'' för man ser inte så stor skillnad på men när man själv och folk omkring en vänjer sig vid att alltid se dig så blir det det som blir ditt ''standardutseende.''
Jag tycker att du kan sminka dig då och då, sålänge det är för att ''bli fin'' och inte för att ''inte vara ful''. Smink ska vara roligt inte ett måste tycker jag! Kram

Jag är verkligen sjuuukt stressad - alltid. Har varit det jättelänge nu.. eller ett par månader iallafall..

Problemet är att jag inte riktigt vet vad det beror på. Jag gör inget stressigt om dagarna, och jag har gott om tid på mig att slappna av. Men det går inte. Jag stressar ju dessutom upp mig mer för att jag stressar för mycket typ. (om det makear any sense) Får ångest för typ inget, och får problem med att sova (och äta, för jag tappar aptiten. vilket för att jag äter mer godis, och mindre bra mat).

Någon som har något tips på vad jag kan göra? Jag var stressad redan innan, men sen nu i början av sommaren när jag blev sjuk blev det värre, och när jag sen fick diagnosen blev det ännu värre. Nu har jag liksom kommit in i det livet och mår ju bättre efter all medicin, så det borde ju inte vara det som stressar mig nu kan jag tycka.

Förlåt om det blev rörigt, men alltså. Gud. Jag hatar detta. Min pojkvän får stå ut med att jag börjar gråta av typ ingenting och inte orkar göra något. Det är känns hemskt att det ska påverka honom också..