(Prs) Mellan mig och Jessica Tonks skräcknätter på skolan

Alice var tillslut helt upplöst, men borta hos Adam och de hände det något.
Alice började plötsligt röra på sig och mumla, och så slog hon upp ögonen.

Adam såg på Alice han trodde inte sina ögon hon var vid liv och såg på honom
" Hur frågade han chockat

"Jag vet inte riktigt" svarade Alice som var lika chockad och glad som Adam. Hon kramade om honom. "Arvid sa bara att bara jag ville komma tillbaka, så kunde jag". Hon släppte snabbt Adam.
Det gjorde ont i henne, såren hade inte försvunnit.

Adam kramade Alice försiktigt han släppte henne och märkte att Arvid bara hade fallit ihop
Arvid såg försiktigt upp på sin mamma

Hannah skrattade elakt. "Nu är de så lyckliga igen medan du är fången hos mig" spann hon.
Alice såg mot Arvid, hon visste att de inte kunde hjälpa honom, han fick nog själv bli av sin mamma.
Hon kunde inte låta bli att krama om Adam igen och snyfta tyst. "Hannah kunde skada mig som spöke ocskÅ".

Adam höll om henne
" Hon skadar nog en som både spöke och människa
" Jag stannar och lovar att inte försöka fly sa Arvid

Alice nickade och begravde ansiktet i Adams tröja. "Det var hemskt att vara död, du kunde inte se eller höra mig fastän jag var precis framför dig":

" Jag kan se dig nu det var hemskt när du var död du rörde dig inte sa Adam
Arvid viste inte vad hans mamma skulle börja med

"Såklart jag inte gjorde, jag var ju död" sa Alice och log faktiskt lite. Hennes kram blev hårdare, som om hon inte ville släppa Adam och hon snyftade fortfarande lätt.
Hannah skrattade bara.

Adam kände tårarna komma han var så glad över att Alice var tillbaka. Alva hade lyftit upp Arvid och kommit fram till dom
" Vi kan ju inte lämna honom här sa Alva
Arvid snörvlade och väntade på att hans mamma skulle göra något mot honom