Förändrad värld Lupple & Medi

Rafael såg på henne med en skrämd blick. Hur fan visste hon det? " Varför frågar du?" Viskade han stilla. " Du måste berätta Rhiannon. " Viskade han ärligt och såg sig omkring.

Hon satte ett finger över slina läppar. Sedan pekade hon på Aurora. Därför ville hon flyttas.
"Biblioteket?" Mimade hon och höll ut sina armar mot honom.

Han såg på henne. "Jag kan inte skydda dig mot något jag inte ser. "Varnade han innan han bar upp henne igen och gick tillbaka till biblioteket. Satte ned henne. " Så berätta nu." Bad han.

Hon drog åt sig en filt och såg Theodore komma in med en bricka med tre koppar. Två med blod och en med te.
"Det viskas i mitt huvud. Jag ser saker tror jag." Hon såg på dem med sorgsen blick. Ivan är en ond man. " Hon såg sig om.
"Kan jag få låna något? Vill visa er en plats."

Rafael såg på henne. En plats? Aldrig i livet. Han hade sina klara misstankar om vilken plats hon tänkte ta dem till. " Är det många röster?" Frågade han stilla. " Är de arga?" Undrade han.

Hon såg på honom med bedjande blick.
"Detta är ett rop på hjälp. Av en pojke." Viskade hon klagande.
Theodore stelnade till och såg på sin bror.
"Är ett av hans offer fortfarande försvunnet?" Sa han på latin.

Han gillade inte detta alls. Det var för sammanlopplat med allt han ville dölja från henne. "Det senaste. Det de inte kan fälla honom för eftersom kroppen inte är hittad. De tidigare är kropparna hittade men inte bundna till honom." Svarade han sin bror via tankarna. " Vill pojken att du ska ta oss dit?" Frågade han.

Hon såg tårfyllt på honom och nickade.
"Innan regnet kommer. Ivan är borta... " Viskade hon och började gråta.

Borta? Han är ju fortsatt häktad. Han såg på henne. Tvekande. Detta verkade vara smärtfyllt för henne. Men de kunde inte bara gräva upp kroppar. Detta fall var hur stort som helst på media. " Vad ska vi göra? Vi kan ju inte. " Sa han till sin bror på ett gammalt språk. Sitt språk. " Vi kommer att bli granskade. Detta är ju nyheternas tid. Visst på 1500-talet var detta inget problem. Men nu?" Fortsatte han oroat.

Theodore satte sig på huk vid Rhiannon och tog hennes hand.
"Hur menar du med borta?" Viskade han och hon snyftade.
"Han har inte sett honom på många dagar. Vet inte hur han har överlevt." Hon blickade på honom och ögonen glänste.