Pirates! PRS Medi & Vidomina

"Du är inte framfusig. Jag var framfusig." Hon kysste honom tillbaka och började att hjälpa honom av med byxorna. Hon log mot honom.
"Som sagt det här är min vinst. min natt är med dig."

"Kan du hjälpa mig kanske?" Hon såg på honom och reste si på vingliga ben.
"Jag känner att jag inte orkar stå ordentligt."

Roy kysste henne och blev ivrig att fortsätta känna henne nära sig. Han kysste henne över hennes läppar och rörde sig nerför hennes hals. Han lät henne fumla med hans byxor, han gillade hennes närhet. "Det är mitt nöje att förlora mot dig.", sa Roy i ett andetag och kysste henne över hennes hals. Försiktigt ledde han henne mot sängen.

Både kapten John och Ethan var på fötter för att se efter Kiliah. "Jag har henne, kapten.", sa Ethan och kapten John andades lättad ut. De båda var väldigt rädd om henne. "Jag hjälper dig.", sa Ethan och lade en arm om hennes midja för att stötta henne mot sig. "Kom, vi går, jag kanske kan gå tillbaka sedan.", sa Ethan och log mot henne. Kapten John nickade åt de.

Hon kysste honom och lade sig under honom och log mot honom.
"Du måste prova honungen i morgon. Men ikväll är jag din och endast din."

Hon såg på honom och lutade huvudet mot hans arm.
"Tack älskling. Tror Sammi behöver äta med." Hon suckade och gäspade innan hon började att gå.

"Ja, imorgon..", sa Roy som svar på Miliahs ord. Han ville bara ha henne. Nu. Nära. Han rörde med händerna över henne. Hon kändes varm. Han kände hennes puls och visste själv att han var uppjagad. Han kysste hennes över hennes hud och smakade av henne.

"Ja, han saknar nog sin mor. Tom han är bra, men det inte hans mamma..", sa Ethan och skrattade lite åt det. Han gick med henne ut ur värdshuset mot skeppet som låg i hamnen.

Hon nickade och log mot Ethan.
"Men Tom är på världshuset. Sammi har sovit själv i två timmar nu." Hon såg på honom.
"Jag vet att han inte kan ta sig någonstans själv så jag lämnade honom själv." Hon såg ner.
"Tom behövde lite fritid med och det är ju fest."

Ethan kände sig en aning stött över att Kiliah lämnat Sammi själv på skeppet. När han trott att någon var kvar att se över honom. Men han sköt bort tanken när Kiliah berättade att Tom också behövde fritid. Ja, det var ju en kväll att fira.
De närmade sig hamnen och kom upp på skeppet. Ethan gick före Kiliah till öppningen ner till nedre plan för att gå in i deras kammare. Han fann Sammi i hans spjälsäng och plockade upp honom, försiktigt, eftersom han sov. "Såja.", sa Ethan och höll det lilla barnet nära. "Han verkar ha klarat sig fint.", sa Ethan och kikade upp mot Kiliah.

"Jag sa ju det." Hon såg på honom och satte sig på sängen och log mot honom.
"älskade jag ska sova. Var inte arg." Hon såg trött ut och gäspade stort.

Ethan såg upp mot Kiliah och nickade åt henne. Han var nöjd över att hålla Sammi i sin famn. "Sov du.", sa han och såg sedan förvånad ut över hennes ord. "Arg? Jag förstår inte. Jag är inte arg.", sa Ethan och drog lite på läpparna i ett leende.
Sammi gav ifrån sig ett gnyende ljud och Ethan såg ner på det lilla barnet. Sammi lade sig tillrätta i Ethans famn. "Bäst jag lägger honom till säng. Han vill nog också fortsätta sova.", sa Ethan och gick fram till Sammi lilla säng för att lägga ner honom.

Hon lade sig ner och såg på honom med ett leende på läpparna.
"Ja jag lämnade Sammi ensam. Jag skulle vara borta e timme. Sammi skulle inte gå någonstans." Hon gäspade stort.

"Jag förstår inte vad du pratar om.", skrattade Ethan lågt samtidigt som han försiktigt lade ner Sammi i hans säng. han strök honom försiktigt över hans panna och stannade upp för att stå böjd över honom och iaktta han. "Älskade unge.", viskade Ethan och sträckte på sig.
"Såja, det är bäst att vi lägger oss. Imorgon lär vi handla varor inför avfärd. Det är bäst att vi samlar krafterna.". Ethan gick fram till sängen och satte sig ner på sängkanten. Han såg på Kiliah. "Godnatt, älskling."