prs wolfy & rollspelare

”Jag tar samma.” Log han och kliade sig i nacken. Han lär alltid henne beställa hans mat när de åt på restauranger men han kunde inte be henne göra det nu.

Då servitören försvunnit iväg lutarna hon armbågarna mot bordet och i sin tur hakan mot handflatorna.
”Så.. vi känner inte varandra från förut eller hur?” Hon borde ju komma ihåg honom om det vore så.

”Hur mycket minns du? Vad är liksom det sista du minns?” Frågade han och kollade på henne. Han önskade att hon inte hade frågat men han kunde inte ljuga för henne. Inte längre.

Stella rynkade på pannan och tänkte efter.
”Slutet av april för då hade jag en massa prov i skolan,” sa hon tillslut. Nu var det tydligen september och hon förstod inte hur hon kunnat glömma bort så många månader.

”Vi började umgås i maj.” Sade han och kollade på henne en stund. ”Jag vill bara att du ska veta att jag förväntar mig inte att vi ska gå tillbaka till det jag minns, jag ör superredo att börja om och om du inte känner att vi klickar nu så lämnar jag dig.” Sade han allvarligt och kollade på henne.

Stella såg nästan förskräckt ut. Inte för att hon tyckte det var en helt omöjlig tanke att hon varit tillsammans med James, men mer för att hon inte kom ihåg honom och det kändes väldigt konstigt att höra att de umgåtts och att han kom ihåg henne.

James kunde inte låta bli att skratta till, hon såg så söt ut även fast det var en jobbig situation för henne.
”Det är typ dörför jag vill börja om. Vi lär känna varandra på nytt.” Log han och kollade på henne.

”Men du lär inte känna mig för du vet redan vem jag är.” Hon petade i maten då hon fått en varm portion risotto framför sig innan hon smakade av den. Vanligtvis hade hon inga problem med att snabbt få i sig maten men nu kände hon sig plötsligt inte hungrig längre.

”Gör jag verkligen det? Folk ändras hela tiden av småsaker. Jag lär känna dig på nytt för du minns inte vissa saker som kan ha påverkat hur den Stella jag känner är så nej. Jag vet inte vem du är.” Log han svagt.

”Du känner mig ändå. Jag har inga som helst minnen av dig, det har du av mig.” Han kunde inte jämföra deras situationer med varandra. Han kanske skulle lära känna henne på nytt men inte på samma sätt som hon lärde känna honom.