Medeltiden ondskan och godhetens kamp (Prs)

" Bättre än inget " sa Ilyana. Tarron började genast försöka ta sig loss när han märkte vem han var fången hos.
" Lugna ner dig bror det här är för ditt eget bästa " sa Ilyana.

" Det är inte sak samma min gode man " sa Ebbo lungt och började räkna små bananflugor han såg.

Sem slog upp formelen och nickar
-Men det kna väckas om vi har otur
sa han och började mumlar ofrmen


Aaron såg på honom
-jo
sa han

Tarron gjorde allt han kunde för att komma loss någon form av svart rök åkte runt honom.
" Sluta " sa Tarron

" Varför är det sak samma? " frågade Ebbo

Sem lyssnade inte utan fortsatte bara mumla sitt och såg på röken snabbt.


Aaron suckar
-för det e smama sak
sa han direkt

Tarron började se mörker i sitt sine men försökte kämpa emot men röken var en ren tryck av ondska.

" Om du säger det så " sa Ebbo och steg ur soffan la en lapp med texten ute på spioneri kommer snart och lämnade högkvarteret. Han brukade spionera på egen hand på folk.

SEm såg snart på Tarron och suckar
-envis
sa han och började med nästa formel.


Aaron sksar på huvudet och såg efter hoonm snabbt, konstig liten hob

" Ge dig bror vi kan hålla på såhär i timmar om vi har lust " sa Ilyana och hånlog. Tarron andades han började ge med sig då ondskan var så tryck över honom.


Ebbo var och spionerade på alverna han hade gömt sig bra Alverna hade väll aldrig hört talas om hober. Han var just nu gömd på toppen av ett träd och hade en kikare och spionerade på alla skogsalver i trädbyn.

Ssem såg på honom lugnt och mumlade vidare, bara lite till. Han såg på Ilyana snabbt oc hnickar snart.

Tarron kände hur hela kroppen gav sig ondskan åkte in i honom han skrek av smärta då det gjorde ont. Illyana log snart skulle hon ha tillbaka sin bror så som hon en gång kände honom.

Sem avlstuade snart och såg på Tarron oc hsen på sin ledare
-tror han e reod
shan