Öppet PJ rollspel

Kayla skrattade och viskade "åsna" Hon log och fortsatte att gå. "Finns det en kastyxe-Gud? Nej, men.. Jag är bra med mina yxor och mina svärd... Inget särskilt har hänt.. Som övernartuliga krafter.. Men.."

Sharon såg på henne med förväntan. De skulle underlätta en hel del om man redan nu kunde få fram vem hon var dotter till.
"Men? Annars kan föräldern ibland tillkännage barnet, men det kan ibland ta ett tag.."

"Ja för vissa tar det en dag för andra... Månader men det är väldigt sällan det blir efter en sådan lång tid" Sa han och kollade på de andra, "Sharon hur lång tid tog det för dig?" Frågade han nyfiket när han kom på att fråga det.

Hon grimaserade över minnet, det hade inte varit den bästa dagen i hennes liv direkt. Det fanns andra gudar man hellre var barn till.
"Bara några dagar. Det var tack vare alla de där ädelstenarna som Keiron klurade ut det, och när man väl kommit på det så insåg man hur mycket som passade in. Plus att det var några kraftfulla monster därute när jag flydde. Du då?" Hon hade kommit dit efter honom, så hon hade inte en susnig om hur det hade gått till för honom. Men det var alltid spännande att höra om hur det gått till för någon annan.

Alex nickade lite och kom lite ihåg den sommarn, folk hade varit båda imponerade och rädda över att de hade ett till barn av the big three på kampet. "En och en halv månad tror jag, det kändes rätt hopplöst ett tag och jag visste inte riktigt om jag verkligen skulle vara där, fast sedan så fanns det första året inte någon av de mindre gudarnas stugor.... Kom inte de och Hades stuga året du kom?" Frågade han henne medans han tänkte.

Sharon nickade, de hade varit inflyttningsklara när hon kom. De hade känts konstigt, och ensamt. Hon var van vid att bo i en lägenhet där de bodde trångt, och den kändes ännu mer ensam när den var så tom, den var byggd för fler än en person, plus att den inte var så lagom dyster. Men jaja. Inget ont som inte för något gott med sig, hon hade ju fått vänner här, trots att folk nästan var litet smått rädda för henne i början, vilket snart gått över i nyfikenhet. Hon flinade retsamt mot Alex.
"Nå, hur blir det nu med den där tjejkvällen?"

Alex flinade tillbaks med ett skratt, "jo då jag är klar när ni andra är" sa han och kollade på de andra, "föresten när börjar questet? Jag kan ha glömt bort vad hela det var om" sa han lite osäkert oxh kliade sig i nacken.

Sharon skrattade till litet.
"Börjar du redan bli senil?" retades hon. "Vi skulle hämta Athenas hjälm. Trorvi egentligen skulle ge os av direkt..."

Alex nickade dramatiskt, "ja tyvärr, åren sätter sina spår. Härom veckan hade jag ont i ryggen fast det kan eller kanske inte va förat jag blev träffad där med ett svärd när jag tränade med några Ares barn" sa han i en lika dramatisk röst. "Men jag tror vi kan vänta med det, tjej kvällen är ju redan planerad vi åker i orgon och letar efter hjälmen" sa han med ett flin.

Sharon skrattade till.
"ja, vi kan ju inte bara sabba vår tjejkväll sådär. Nå, då är det väl lika bra att vi ger oss av, va?" Sade hon med ett flin och satte kurs mot Hades stuga.