PRS mellan PhoSho och Hermone Puddlemere♡

Alli tittade på handen som Cedric hade lagt på Lilys axel.
Svartsjukan bubblade inom henne.

Lou

jag gick upp i astronom tornet, där jag stirrade ut över sjön.

Alli behärskade sig.
"Men hur har han tagit sig in på slottet?" Frågade hon.

Lily
-
Lily såg i ögonvrån hur madam pomfrey kom instövlande genom dörren. "Inte mer än tre besökare åt gången! Mr. Diggory, UT!" Cedric reste sig motvilligt och kramade Lily's hand ochlog lite. Hon log tafatt tillbaka. Arrianne reste sig också. "Jag måste också gå, jag fick tillsåtnd av sprut att vara borta i en halvtimme och det har någ gått snart" Sam reste sig också. "Jag med. Du då, Alli?" Sa han och log. (Alla ler, obviously) "Håltimme." Sa Alli kort. Arrianne, Sam och Cedric gick ut och kvar satt Alli och Lily.
-
Arrianne
-
Arrianne gick ut i korridoren. Det var en fin dag. Kanske skulle hon bada efter lunchen? Nej, tänkte hon, inte när Lily måste ligga inne i sjukflygeln hela dagen. Det skulle kännas orättvist. Hon och Sam gick ut till växthusen. Nästan alla fjärdeårselever från Gryffindor och slytherin var där. Professor Sprout tittade upp."åh, miss Peters! Skulle du kunna gå och se efter var Lou Malfoy har tagit vägen? Hon är inte här" Arrianne nickade till svar och sprang tillbaka till skolan. I entréhallen stannade hon. Om Lou inte var ute, var var hon då? Var vill man vara en sån här fin dag..? Hon tänkte efter en stund men sedan lös hon upp. Astronomitornet! Det var jättebra utsikt där... Hon rusade upp för trapporna och när hon kom upp till toppen såg hon Lou. "Eh... Hej, Lou" sa hon försiktigt och gick fram till henne. "Professor Sprout vill att du kommer, vi har lektion nu"

Lou

"Ee.. jaha." Sa hon och snyftade. "Jag kommer strax!"

Arrianne
-
"Men Lou, har det hänt något?" Arrianne sa det med så mjuk röst att hon kunde pratat med ett spädbarn. "Berätta, jag lovar att inte säga något!"

Lou

"Du skulle inte förstå......" mumlade jag.

Alli satt bredvid Lily.
"Även fast han bröt typ min axel så har jag fort..." Beöjade Alli. "Inget" mumlade hon.

Lily
-
Både Lily och Alli hade suttit tysta en lång stund.
"Även fast han bröt typ min axel så har jag fort..."
Började Alli. Lily tittade upp. "Inget" mumlade Alli och tystnade.
"...Du är fortfarande kär i honom" avslutade Lily meningen åt henne. "Tyvärr, så är jag det med... Men jag gillar faktiskt Sam också..." Sa hon med ett sorgset leende (!) och tittade upp på Alli. "Men jag tycker att du..." Längre hann hon inte, sedan sprack något i hennes blick och ögonen rullade uppåt (herregud vad jag är dramatisk!) och hon föll tillbaka ner bland kuddarna.
"Lily! Lily! LILY!" Tjöt Alli skräckslaget.
Madam Pomfrey kom instörtande när hon hörde Alli's skrik och bad henne lämna sjuksalen innan hon drog för förhängena till Lily's säng.
-
Kontrollerade Alli lite, hoppas det är ok!

Det är ok
-
Alli sprang ut. Cedric satt där.
Alli hade tårar i ögonen.
”Vad är det med Lily?” Frågade Cedric oroligt.
”Lily...prata...du...Sam...ögon...upp...borta...föll” svamlade Alli medan hon satte sig i stolen bredvid Cedric. Tårarna började rinna och hon vände ansiktet bort.