Haceee som inte är övernaturligt.

"Du måste" säger jag innan jag kysser hennes panna. "Jag lovar att vi ska hitta på något kul att göra efter detta. Åka till Kina om det är det som krävs för att du ska bli lite gladare."

"Jag blir glad om du tar av masken. Jag gillar inte den." Jag suckar lågt.
"Kan du lägga dig bredvid mig?" frågar jag försiktigt, för jag vill inte att han ska vara arg på mig...

Jag nickar långsamt och lägger mig ner bredvid henne långsamt. Jag kramar om henne löst, för att hon inte ska må mer illa eller något.
"Vi kanske bara kan åka till nandos, och ta det lugnt resten av dagen" mumlar jag.

"Jag är trött", mumlar jag lågt, och har mina händer över Nialls när han kramar om mig. Jag sluter mina ögon, och försöker tänka bort masken. Jag kanske får ta av den senare ...

"Försök att hålla dig vaken" säger jag lågt och stryker min hand över hennes arm. Jag är rädd för att hon ska försvinna ifrån mig ... Grace är mitt liv, min familj. Även fast Brayden är borta ...

"Jag vill inte vara vaken", mumlar jag och tar hans hand när han stryker den över min hand. "Jag vill bara glömma allt." Glömma Darcy, glömma Brayden, glömma allt som jag och Harry hade.

"Du kommer komma över det, förr eller senare" säger jag ger hennes kind några lätta kyssar. "Och jag kommer inte lämna dig ... Jag tänker alltid finnas för dig. För jag älskar dig"

(Jag vill att dom ska ha sex just saying.)

"Men de mådde bra ..." mumlar jag, och släpper ut något gällt läte innan jag börjar gråta. Jag vill inte tänka det, att dom inte lever längre. Dom förtjänar att leva, och att ha ett bra liv. Vad ska jag ens göra nu? Jag har inget att leva för längre.

(bitch Nace sex är något att leva för huhuhuuhuh)

Jag kramar om Grace när hon börjar gråta, och känner mig plötsligt mer känslosam än förut. De är verkligen borta... och kommer aldrig tillbaka. Om man suckar nu kommer ingen bli irriterad och sparka.
"Jag skulle göra vad som helst för att få tillbaka dem" Jag biter ihop för att inte börja gråta.

(Ja dom mååste AHH)

"Jag skulle typ hugga av mina armar och ben", säger jag lågt, och försöker andas i masken, men det är jobbigt att göra det. Jag fortsätter gråta högt, medan jag känner Niall krama om mig. Dock är jag lugn med det, för, han finns ändå här.