På havets botten.

Hon gnydde svagt och filten drogs bort.


(Man dör inte om man inte har sträck koden men den är bra att ha. Det är små microchip som planteras i så den kan läsas av)

Han torkade svetten ur pannan, det var klart.

Hon vaknade snart och hon såg på honom och handleden gjorde lite on och hon såg på den och såg argt upp.
"Vad i hel...?!"Hon kände på huvudet."Du bytte inte utan gjorde illa mig igen!"

Han suckade. Att hon aldrig skulle förstå.
"Jag har bara hjälpt dig"

"Hjälpa?" Hon slog honom och armen och morrade. "Om du inte var så aktraktiv skulle jag vara förbannad på dig."
Hon rodnade och såg bort.

Han kände en värme i ansiktet. Vad betydde den? Han försökte ignorera den och vände sig bort.

"Men jag är riktigt arg på dig." Hon såg bort. "Så vad gör den här" Hon visade handlden.

"Den identifierar vem du är"
Han såg fortfarande inte på henne.

"Men ni vert inte vem jag är." Hon såg på honom.
"Jag vet inte hur det funkar"

"Vi vet inte vem du är", upprepade han.
"Men vi kommer att få veta det."